Gå direkt till :
Visa info ( Klicka här )
Finns inte förarbetet, kommer du till startsidan för att söka förarbeten.
Avancerad sökning i Arbetsdomstolens avgöranden( sedan 1993 )
Urval :
Arbetsdomstolens egna sökord : Könsdiskriminering ( 30 st. )
OCH
Arbetsmarknadssektor : Statliga sektorn ( 214 st. )
Hittade 9 refererade avgöranden ( listas nedan )
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
2023 ( 1 refererat avgörande )
[ Diskriminering | Föreningsrätt | Könsdiskriminering | Polis | Statliga sektorn | Säkerhetsskyddslagen ]
Sammanfattning :
Fråga om en kvinnlig polisaspirant utsatts för föreningsrättskränkning och könsdiskriminering i samband med en säkerhetsprövning.
» Läs hela rättsfallet AD 2023 nr 47
Lagrum : 2 kap. 1 § regeringsformen (1974:152) | 7 § och 8 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet | 1 kap. 4 §, 2 kap. 1 §, 5 kap. 1 § och 6 kap. 3 § diskrimineringslagen (2008:567) | 3 kap. 2 § säkerhetsskyddslagen (2018:585)
Parter ( Statliga sektorn ) : OFRs förbundsområde Poliser genom Polisförbundet & Staten genom Arbetsgivarverket
Ombud : Henric Ask & Jennie Ramic & Lars Åström
Ledamöter i : Karin Renman, Peter Syrén, Berndt Molin, Johanna Torstensson och Lars Hallenberg. Enhälligt.
[ Diskrimineringssammansättning ]
Rättssekreterare : Eira Arb Zackrisson
2020 ( 1 refererat avgörande )
[ Bevisbörda | Diskriminering | Ekonomiskt skadestånd | Förhandsavgörande | Föräldraledighet | Könsdiskriminering | Missgynnande | Offentlig anställning | Preskription | Provanställning | Statliga sektorn ]
Sammanfattning :
En provanställd handläggare vid Försäkringskassan var föräldraledig under huvuddelen av prövotiden. Skälet till föräldraledigheten var främst att hans hustru drabbats av en förlossningsdepression. Mot bakgrund av handläggarens omfattande föräldraledighet ansåg sig Försäkringskassan inte kunna bedöma hans prestationer och beslutade därför att provanställningen inte skulle övergå i en tillsvidareanställning. – Målet gällde om handläggaren blivit utsatt för könsdiskriminering eller missgynnad i strid med 16 § föräldraledighetslagen. – Arbetsdomstolen kom fram till att Försäkringskassans beslut saknade samband med att skälet till att handläggaren tog ut föräldraledighet var hans hustrus förlossningsdepression och att handläggaren inte blivit könsdiskriminerad. – Däremot fann Arbetsdomstolen att handläggaren blivit missgynnad i strid med 16 § föräldraledighetslagen. Eftersom Försäkringskassan hade kunnat tillgodose sitt intresse av att pröva handläggarens prestationsförmåga genom att erbjuda honom förlängning av provanställningen, i stället för att avbryta anställningen, var Försäkringskassans beslut att avbryta anställningen inte en nödvändig följd av föräldraledigheten. – Arbetsdomstolen uttalade att en arbetsgivare och en provanställd arbetstagare, i en situation där frågan om att avbryta en provanställning har aktualiserats på grund av att arbetstagaren varit frånvarande från arbetet under stora delar av prövotiden, utan hinder av anställningsskyddslagen kan komma överens om att förlänga prövotiden med en period som motsvarar frånvaron. – Arbetsdomstolen uttalade även att en myndighets beslut att träffa en sådan överenskommelse inte kan anses ske vid anställning eller avse ett beslut om anställning, och att beslutet därför inte omfattas av bestämmelserna i 12 kap. 5 § regeringsformen, 4 § lagen om offentlig anställning eller 4–8 §§ anställningsförordningen.
» Läs hela rättsfallet AD 2020 nr 53
Lagrum : 1 kap. 4 §, 2 kap. 1 § och 6 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567) | 16 § och 23 § föräldraledighetslagen (1995:584) | 6 § lagen (1982:80) om anställningsskydd | 12 kap. 5 § regeringsformen (1974:152) | 4 kap. lagen (1994:260) om offentlig anställning | 4–8 §§ anställningsförordningen (1994:373)
Parter ( Statliga sektorn ) : Diskrimineringsombudsmannen & Staten genom Arbetsgivarverket
Ombud : Josephine Trinder & Karin Ernfors & Martin Mörk
Ledamöter i : Jonas Malmberg, Anu Rintala, Per Ewaldsson, Daniela Eriksson och Elisabeth Mohlkert. Enhälligt.
[ Diskrimineringssammansättning ]
Rättssekreterare : Pontus Bromander (tidigare Woxner)
2010 ( 1 refererat avgörande )
[ Arbetssökande | Diskriminering | Diskrimineringsersättning | Könsdiskriminering | Offentlig anställning | Rekryteringsförfarande | Statliga sektorn | Åldersdiskriminering ]
Sammanfattning :
Fråga om en 62-årig kvinna har utsatts för dels könsdiskriminering och åldersdiskriminering genom att hon inte kallats till anställningsintervju, dels åldersdiskriminering genom att hon inte har erbjudits anställning som jobbcoach.
» Läs hela rättsfallet AD 2010 nr 91
Lagrum : 2 kap. 1 §, 5 kap. 1 § och 6 kap. 3 § diskrimineringslagen (2008:567)
Parter ( Statliga sektorn ) : Diskrimineringsombudsmannen & Staten genom Arbetsgivarverket
Ombud : Cecilia Landolf Hjort & Gunnar Bergström & Therese Östmark
Ledamöter i : Cathrine Lilja Hansson, Hans Blyme, Anna Heinstedt, Rigmor von Zweigbergk och Margareta Zandén. Enhälligt.
[ Diskrimineringssammansättning ]
Sekreterare : Pontus Bromander (tidigare Woxner)
2006 ( 2 refererade avgöranden )
[ Arbetssökande | Diskriminering | Dröjsmålsränta | Förhandlingskrav | Kollektivavtal | Kvittning i lön | Könsdiskriminering | Offentlig anställning | Polis | Referenser | Rekryteringsförfarande | Repressalier | Statliga sektorn | Ändring av talan ]
Sammanfattning :
En polismyndighet utannonserade tre lediga anställningar som polisinspektör med funktion som yttre befäl. En kvinnlig polis sökte en sådan anställning. Polismyndigheten beslöt att anställa tre män. Med anledning av anställningsförfarandet och senare händelser har uppkommit tvist beträffande i huvudsak följande frågor:
1. Har polismyndigheten gjort sig skyldig till könsdiskriminering genom sitt sätt att dels inhämta referenser, dels sammanställa de inhämtade referenserna?
2. Innebar polismyndighetens beslut om anställning av en av männen att den kvinnliga sökanden blev diskriminerad på grund av kön?
3. Har polismyndigheten genom en senare vidtagen lönesänkning och ett retroaktivt löneavdrag utsatt kvinnan för repressalier i strid mot jämställdhetslagen?
4. Har polismyndigheten brutit mot kollektivavtal genom lönesänkningen och löneavdraget?
5. Har polismyndigheten genom det retroaktiva löneavdraget gjort sig skyldig till otillåten kvittning i lön?
» Läs hela rättsfallet AD 2006 nr 126
Lagrum : 15 §, 17 § och 22 § jämställdhetslagen (1991:433) i dess år 2004 gällande lydelse | 3 § lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt | 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister | 13 kap. 3 § rättegångsbalken (1942:740)
Parter ( Statliga sektorn ) : Staten genom Arbetsgivarverket & Svenska Polisförbundet
Ombud : Carl Durling & Jakob Broman
Ledamöter i : Michaël Koch, Sören Öman, Berndt Molin, Peter Ander, Håkan Torngren, Sven-Olof Arbestål (f.d. förhandlingschefen i Facket för Service och Kommunikation (SEKO); tillfällig ersättare) och Margareta Zandén. Enhälligt.
Sekreterare : Maria Wiklund
[ Arbetssökande | Diskriminering | Etnisk diskriminering | Kriminalvården | Könsdiskriminering | Offentlig anställning | Statliga sektorn ]
Sammanfattning :
Fråga om en kvinna med ursprung från Bosnien blivit könsdiskriminerad och etniskt diskriminerad när staten i stället för henne anställt en man av svenskt ursprung som klientinspektör på ett häkte. Arbetsdomstolen har inte funnit visat att kvinnan var den bäst meriterade av de två varför talan avslagits.
» Läs hela rättsfallet AD 2006 nr 96
Lagrum : 15 § och 17 § jämställdhetslagen (1991:433) | 8 § och 10 § lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
Parter ( Statliga sektorn ) : Facket för Service och Kommunikation (SEKO) & Staten genom Arbetsgivarverket
Ombud : Anneli Hoffstedt & Jonas Wiberg
Ledamöter i : Cathrine Lilja Hansson, Gudmund Toijer, Ingrid Lyberg, Peter Ander, Anders Hagman, Stina Nilsen (f.d. ombudsmannen i Svenska Metallindustriarbetareförbundet; tillfällig ersättare) och Karl-Erik Svensson. Enhälligt.
Sekreterare : Maria Wiklund
2004 ( 1 refererat avgörande )
[ Arbetssökande | Diskriminering | Förhandsavgörande | Könsdiskriminering | Offentlig anställning | Polis | Statliga sektorn ]
Sammanfattning :
Fråga om en polismyndighet som anställde en man som kommissarie med funktion som utredningschef har gjort sig skyldig till könsdiskriminering gentemot en kvinna som också hade sökt detta arbete.
» Läs hela rättsfallet AD 2004 nr 44
Lagrum : 15 § och 17 § 1 jämställdhetslagen (1991:433)
Parter ( Statliga sektorn ) : Jämställdhetsombudsmannen & Staten genom Arbetsgivarverket
Ombud : Anneli Hoffstedt & Pia Engström Lindgren
Ledamöter i : Carina Gunnarsson, Brita Swan, Karin Isacsson, Charlott Richardson, Ulf Perbeck, Maud Jansson (skiljaktig) och Lars E. Rabenius (skiljaktig).
Sekreterare : Anna Flodin
2001 ( 1 refererat avgörande )
[ Diskriminering | Könsdiskriminering | Lönediskriminering | Offentlig anställning | Statliga sektorn ]
Sammanfattning :
Fråga om staten gjort sig skyldig till otillåten könsdiskriminering. Vid en länsstyrelse anställs två manliga socialkonsulenter som får högre löner än tio redan anställda kvinnliga socialkonsulenter får. Det är ostridigt i målet att det arbete som männen och kvinnorna utför är lika eller likvärdigt. Staten gör i målet i bl.a. gällande att löneskillnaderna vare sig direkt eller indirekt har samband med arbetstagarnas könstillhörighet. Till stöd för denna inställning har staten anfört bl.a. följande. Länsstyrelsens önskan att införa ett nytt arbetssätt bland socialkonsulenterna var avgörande för valet att anställa de båda männen, som hade färsk erfarenhet från den kommunala socialtjänsten. Marknadsskäl har påverkat lönesättningen av de båda männen; löneläget är högre i kommunerna än hos länsstyrelsen. De båda männen anställdes mellan två lönerevisionstillfällen och deras löner sattes med hänsyn till att de inte skulle få någon löneförhöjning vid den kommande lönerevisionen.
» Läs hela rättsfallet AD 2001 nr 51
Lagrum : 18 § jämställdhetslagen (1991:433) i dess lydelse före den 1 januari 2001 | 15 §, 16 § och 17 § jämställdhetslagen (1991:433) i dess lydelse fr.o.m. 1 januari 2001
Parter ( Statliga sektorn ) : SACO-S genom Akademikerförbundet SSR & Staten genom Arbetsgivarverket
Ombud : Karl Pfeifer & Rolf Kristensson
Ledamöter i : Hans Tocklin, Charlotte Abrahamsson, Margit Strandberg, Olof Nordenfelt, Göran Söderlöf, Nils Lang (f.d. avtalsombudsmannen i Svenska Kommunalarbetareförbundet; tillfällig ersättare) och Lennart Andersson (f.d. förhandlingschefen i Lärarförbundet; tillfällig ersättare). Enhälligt.
Sekreterare : Catharina Nordlander
1999 ( 1 refererat avgörande )
[ Arbetssökande | Diskriminering | Domare | Förhandsavgörande | Könsdiskriminering | Rekryteringsförfarande | Statliga sektorn ]
Sammanfattning :
Fråga om den svenska regeringen agerat könsdiskriminerande till nackdel för en kvinnlig domare då den nominerade och därefter, tillsammans med övriga EU-medlemsstaters regeringar, utnämnde en man och inte henne till domare i EG-domstolen.
» Läs hela rättsfallet AD 1999 nr 103
Parter i Arbetsdomstolen ( Statliga sektorn ) : B.S-W. & Staten genom Justitiekanslern
Ledamöter i : Inga Åkerlund, Karin Renman, Palle Landin, Peter Ander, Inger Mattsson Kasserud, Thomas Fredén (ombudsmannen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare) och Bo Almgren. Enhälligt.
Sekreterare : Jonas Alberg
1997 ( 1 refererat avgörande )
[ Arbetssökande | Diskriminering | Domare | EES-avtalet | Förhandsavgörande | Könsdiskriminering | Mellandom | Rekryteringsförfarande | Rättegångsfel | Statliga sektorn | Återförvisning ]
Sammanfattning :
Inför Sveriges inträde som medlem i den Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 nominerade den svenska regeringen genom beslut i december 1994 en svensk man till befattning som domare i Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen). Den 1 januari 1995 beslöt företrädare för samtliga dåvarande EU-medlemsstaters regeringar – dvs. även den svenska regeringen – gemensamt att utnämna mannen till domarbefattningen. – En kvinnlig domare väckte vid tingsrätten talan mot svenska staten och yrkade att staten skulle förpliktas att utge skadestånd till henne. Hon hävdade att den svenska regeringen hade agerat könsdiskriminerande till nackdel för henne när regeringen nominerade och, tillsammans med övriga EU-medlemsstaters regeringar, utnämnde mannen och inte henne till domare i EG-domstolen. Till stöd för sin talan åberopade hon bl.a. bestämmelserna i 16 och 25 §§ jämställdhetslagen (1991:433) och den tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser som enligt hennes mening borde göras till följd av EES-avtalet och EG-rätten. Hon gjorde gällande att hon hade bättre sakliga förutsättningar för arbetet än mannen. Staten bestred kvinnans talan. – Tingsrätten beslöt att genom särskild dom – mellandom – pröva om skadeståndssanktionerade bestämmelser om rätt till lika behandling av män och kvinnor vid tillträde till anställning, vilka gällt enligt svensk rätt eller EG-rätt under tiden december 1994 och januari 1995, hade varit tillämpliga för staten i samband med tillsättningen av en svensk domare i EG-domstolen. I mellandom besvarade tingsrätten den ställda frågan (mellandomstemat) nekande. Domen överklagades av kvinnan med yrkande om att mellandomstemat skall besvaras jakande. Staten bestred ändring. – I arbetsdomstolen uppkommer bl.a. följande frågor: – 1) Vilken betydelse har i detta fall EG-rätten för ställningstagande till mellandomstemat? – 2) Föreligger förutsättningar för arbetsdomstolen att avgöra målet utan att först begära ett förhandsavgörande av EG-domstolen enligt artikel 177 i Romfördraget? – 3) Var det förenligt med rättegångsbalken att meddela mellandom på sätt som skedde?
» Läs hela rättsfallet AD 1997 nr 69
Lagrum : 16 § och 25 § jämställdhetslagen (1991:433) | 17 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740) | Artikel 177 i Romfördraget
Parter i Arbetsdomstolen ( Statliga sektorn ) : B.S-W. & Staten genom Justitiekanslern
Ledamöter i : Michaël Koch, Dag Ekman, Margit Strandberg, Ulf E. Nilsson, Anders Hagman, Gunnar Ericson och Solveig Paulsson. Enhälligt.
Sekreterare : Erik Mosesson
Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, kansliet@arbetsdomstolen.se, tfn 08‑617 66 00, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, SE‑103 11 Stockholm.
Sök i fritext i alla refererade avgöranden av Arbetsdomstolen ( sedan 1993 ) :
Senast uppdaterad 2020-04-26 av