Kollektivavtal( 409 refererade avgöranden av Arbetsdomstolen, listas nedan » Gå direkt till listan )
På Sören Ömans hemsida finns alla Arbetsdomstolens refererade avgöranden sedan 1993 och information om domarpersonalen och statistik. Du kan söka i fritext i alla domar eller göra val nedan i spalten till höger för att t.ex. hitta alla avgöranden med en viss domare, part, ombud, sökord etc.
Andra sökord som kan vara intressanta :
Bundenhet av kollektivavtalKollektivavtals efterverkanKollektivavtals normerande verkanKollektivavtalslöst tillståndKollektivavtalsområdeKonkurrerande kollektivavtalLokalt kollektivavtalUppsägning av kollektivavtalÖvergång av kollektivavtalArbetsdomstolens egna sökord
( som är mindre konsekventa än sökorden ovan )
Arbetsrättslig litteratur om kollektivavtal ( 139 st. )
Kerstin Ahlberg och Niklas Bruun, Kollektivavtalets ställning i EU-rätten i Arbetsmarknad & Arbetsliv 2024 nr 2 s. 6–25
Erland Olauson, Kollektivavtalsförhandlingar i den svenska modellen, 2024
Förlag : Norstedts Juridik.
Erik Sjödin, Rätt rättsliga utgångspunkter för avgörande av tvist om arbetstid och konkurrerande kollektivavtal i SvJT 2024 s. 130–143
Erik Sjödin, Överträdelseärendet om dygnsvila – EU-tillsyn av kollektivavtalad arbetstid i Europarättslig tidskrift 2024 s. 631–645
Jonas Malmberg, Anmälan av Bertil Bengtsson, Kollektivavtalsgrundad försäkring. Några huvuddrag, Norstedts Juridik 2020 i JT 2021–22 s. 993–999
Niklas Selberg och Erik Sjödin, Är det så svårt att leka tre? Något om konkurrerande kollektivavtal med anledning av AD 2020 nr 66 i SvJT 2021 s. 607–625
Anteckningar :
Rättsfallskommentar : AD 2020 nr 66.
Erik Sinander, Finns det ett samband mellan fredspliktsreglerna och principerna om kollektivavtalskonkurrens? i JT 2020–21 s. 238–252
Anteckningar :
Rättsfallskommentar : AD 2020 nr 66.
Bertil Bengtsson, Kollektivavtalsgrundad försäkring – Några huvuddrag, 2020
Förlag : Norstedts Juridik, Stockholm.
Anmäld av :
Jonas Malmberg i JT 2021–22 s. 993–999.
Martin Brinnen, Lönegranskning och dataskyddslagstiftningen – intresseavvägning eller kollektivavtal som rättslig grund? i Lov & Data 2019 nr 1 s. 4–8
Mikael Hansson, Slita tvister och skapa prejudikat – Om kollektivavtalstolkning i Arbetsdomstolen i Lavalgenerationen – 2010-talets doktorsavhandlingar i arbetsrätt [ Arbetsrättsliga föreningens skriftserie Vol. 10 ] (red. Niklas Selberg och Erik Sjödin), 2019, s. 47–63
Förlag : Iustus, Uppsala.
Jenny Julén Votinius, Kollektivavtal i ett längre arbetsliv i Festskrift till Örjan Edström [ Skrifter från juridiska institutionen vid Umeå universitet nr 41 ] (red. Staffan Ingmansson, Carin Ulander-Wänman och Ruth Mannelqvist), 2019 nr 41, s. 259–273
Förlag : Umeå universitet, Juridiska institutionen, Umeå.
Hans Petter Graver, Anmälan av Caroline Johansson, Tjänestepensionen möter EU-rätten – Om relationen mellan svenska kollektivavtal och den inre marknaden, 2018 i TfR 2018 s. 317–321
Anmälan av :
Caroline Johansson, Tjänestepensionen möter EU-rätten – Om relationen mellan svenska kollektivavtal och den inre marknaden, 2018.
Caroline Johansson, Tjänstepensionen möter EU-rätten – Om relationen mellan svenska kollektivavtal och den inre marknaden [ Skrifter från Juridiska fakulteten i Uppsala Vol. 135 ], 2018
Förlag : Iustus, Uppsala.
Kerstin Ahlberg, ”Kollektivavtal i EU” revisited: allmängiltiga kollektivavtal i Sverige? i Niklas Bruun i Sverige – En vänbok (red. Kerstin Ahlberg, Petra Herzfeld Olsson och Jonas Malmberg), 2017, s. 11–26
Förlag : Iustus, Uppsala.
Sören Öman och Jonas Malmberg, Något om kollektivavtal vid övergång av verksamhet i Niklas Bruun i Sverige – En vänbok (red. Kerstin Ahlberg, Petra Herzfeld Olsson och Jonas Malmberg), 2017, s. 257–273
Förlag : Iustus, Uppsala.
Mia Rönnmar, Aktuella utmaningar för det svenska kollektivavtalssystemet i Niklas Bruun i Sverige – En vänbok (red. Kerstin Ahlberg, Petra Herzfeld Olsson och Jonas Malmberg), 2017, s. 395–407
Förlag : Iustus, Uppsala.
Erik Sinander, Internationell kollektivavtalsreglering – En studie i internationell privaträtt av den svenska modellen för reglering av anställningsvillkor, 2017
Anmäld av :
Marie Linton i JT 2018/19 s. 736–742.
Örjan Edström och Johan Holm, Arbetsmiljöreglering, medbestämmande och kollektivavtal – Samverkan i gråzonen mellan offentlig rätt och kollektivavtal i Jubileumsskrift till juridiska institutionen 40 år [ Skrifter från juridiska institutionen vid Umeå universitet Vol. 38 ] (red. Örjan Edström, Johan Lindholm och Ruth Mannelqvist), 2017, s. 89–101
Förlag : Umeå universitet, Juridiska institutionen, Umeå.
Annamaria Westregård, Delningsplattformar och crowdworkers i den digitaliserade ekonomin – en utmaning för kollektivavtalsmodellen i Modern affärsrätt – En antologi (red. Boel Flodgren, Birgitta Nyström och Niklas Arvidsson), 2017, s. 319–337
Förlag : Wolters Kluwer, Stockholm.
Kerstin Ahlberg och Niklas Bruun, Transparens. likabehandling och kollektivavtalsenliga villkor vid offentlig upphandling – En svårlöst ekvation i Sui generis – Festskrift til Stein Evju (red. Bernard Johann Mulder, Marianne Jenum Hotvedt, Marie Nesvik och Tron Løkken Sundet), 2016, s. 24–35
Förlag : Universitetsforlaget, Oslo.
Kristian Pedersen och Erik Olsson, Offentlig upphandling och villkor enligt kollektivavtal – en uppdatering om det pågående lagstiftningsarbetet i Ny Juridik 2016 nr 4 s. 7–18
Lena Maier Söderberg, Laval, det svenska kollektivavtalssystemet och akademikerna i Europa og den nordiske aftalemodel – Det komplicerede samspil mellem nordisk og europæisk arbejdsret [ TemaNord Vol. 537 ] (red. Jens Kristiansen), 2015, s. 91–101
Förlag : Nordiska Ministerrådet, København.
Anteckningar :
Nordiska ministerrådet, TemaNord 2015:537.
Även på engelska med titeln: Europe and the Nordic Collective-Bargaining Model – The Complex Interaction between Nordic and European Labour Law.
Hrafnhildur Stefánsdóttir, Kollektivavtal, föreningsfrihet och EES-avtalets inflytande på isländsk arbetsrätt i Europa og den nordiske aftalemodel – Det komplicerede samspil mellem nordisk og europæisk arbejdsret [ TemaNord Vol. 537 ] (red. Jens Kristiansen), 2015, s. 143–152
Förlag : Nordiska Ministerrådet, København.
Anteckningar :
Nordiska ministerrådet, TemaNord 2015:537.
Även på engelska med titeln: Europe and the Nordic Collective-Bargaining Model – The Complex Interaction between Nordic and European Labour Law.
Andrea Sundstrand, Kollektivavtal och kollektivavtalsvillkor i offentlig upphandling, 2015
Förlag : Konkurrensverket.
Anteckningar :
Konkurrensverket uppdragsforskningsrapport 2015:2.
Mikael Hansson, Om kollektivavtals efterverkan – en berättelse om legitimitet i Festskrift till Catharina Calleman – I rättens utkanter (red. Annina H. Persson och Lotti Ryberg-Welander), 2014, s. 133–151
Förlag : Iustus, Uppsala.
Petra Herzfeld Olsson och Caroline Johansson, Arbetstillståndets krav på kollektivavtalsenliga villkor – några arbetsrättsliga implikationer i Festskrift till Catharina Calleman – I rättens utkanter (red. Annina H. Persson och Lotti Ryberg-Welander), 2014, s. 153–171
Förlag : Iustus, Uppsala.
Jesper Nyreröd, Kollektivavtalsenliga villkor vid offentlig upphandling i Upphandlingsrättslig Tidskrift 2014 s. 67–82
Erik Sjödin, Kollektivavtalade försäkringar på EU:s inre marknad – några arbetsrättsliga anteckningar i Festskrift till Catharina Calleman – I rättens utkanter (red. Annina H. Persson och Lotti Ryberg-Welander), 2014, s. 393–409
Förlag : Iustus, Uppsala.
Kristina Ahlström, Kollektivavtal – Formalia, giltighet och tolkning, 2013
Förlag : Norstedts Juridik, Stockholm.
Lars Nyberg, Kollektivavtalen och EU – En spännande facklig historia, 2011
Förlag : LO, Stockholm.
Sören Öman, Nytt kollektivavtal vid verksamhetsövergång får inte ge påtaglig lönesänkning i EU & arbetsrätt 2011 nr 3 s. 5
Anteckningar :
Rättsfallskommentar : EU-domstolens dom den 6 september 2011 i mål C-108/10 (Scattolon).
Sören Öman, Ett nytt kollektivavtal vid en verksamhetsövergång får inte ge en påtaglig lönesänkning i Blendow Lexnova 2011
Anteckningar :
Rättsfallskommentar : EU-domstolens dom den 6 september 2011 i mål C-108/10 (Scattolon).
Expertkommentar för december 2011.
Mia Rönnmar, Anmälan av Mikael Hansson, Kollektivavtalsrätten – En rättsvetenskaplig berättelse i JT 2010–11 s. 518–525
Anmälan av :
Mikael Hansson; Kollektivavtalsrätten – En rättsvetenskaplig berättelse.
Mikael Hansson, Kollektivavtalsrätten – En rättsvetenskaplig berättelse [ Skrifter från Juridiska fakulteten i Uppsala Vol. 114 ], 2010
Förlag : Iustus, Uppsala.
Anmäld av :
Mia Rönnmar i JT 2010–11 s. 518–525.
Niklas Selberg i Retfærd 2010 s. 122–128.
Örjan Edström, Kollektivavtal, fri rörlighet och konkurrensrätt – exemplet storsjöavtalet och bemanningsanställda i Vänbok till Ronnie Eklund [ Arbetsrättsliga föreningens skriftserie Vol. VIII ] (red. Kerstin Ahlberg), 2010, s. 151–168
Förlag : Iustus, Uppsala.
Sören Öman, Dom från EU-domstolen om kollektivavtalsreglerade försäkringar för offentligt anställda i Blendow Lexnova 2010
Anteckningar :
Rättsfallskommentar : EU-domstolens dom den 15 juli 2010 i mål C-271/08.
Expertkommentar för november 2010.
Niklas Selberg, Anmälan av Mikael Hansson, Kollektivavtalsrätten – En rättsvetenskaplig berättelse, 2010 i Retfærd 2010 nr 131 s. 122–128
Anmälan av :
Mikael Hansson, Kollektivavtalsrätten – En rättsvetenskaplig berättelse, 2010.
Anders Weihe, Undanträngande av kollektivavtal och stridsrätt – hur skall Arbetsdomstolens praxis förstås? i Vänbok till Ronnie Eklund [ Arbetsrättsliga föreningens skriftserie Vol. VIII ] (red. Kerstin Ahlberg), 2010, s. 609–626
Förlag : Iustus, Uppsala.
Annika Berg, Bemanningsarbete, flexibilitet och likabehandling – En studie av svensk rätt och kollektivavtalsreglering med komparativa inslag [ Skrifter utgivna vid Juridiska fakulteten i Lund Vol. 164 ], 2008
Förlag : Juristförlaget, Lund.
Anmäld av :
Örjan Edström i EU & Arbetsrätt 2009 nr 1 s. 7–8.
Kerstin Ahlberg och Niklas Bruun, Kan kollektivavtalen förbli nationella? i Vems ordning och reda? – Framtidens kollektivavtal och fackligt samarbete – Agoras årsbok 2007 (red. Anna Thoursie och Tomas Abrahamsson), 2008, s. 134–149
Förlag : Agora, Stockholm.
Anders von Koskull, Kravet på likabehandling då kollektivavtalsparter utestänger anställda från avtalet i FJFT 2008 s. 291–315
Anteckningar :
Tidskrift utgiven av Juridiska föreningen i Finland.
Christer Lundh, Arbetsmarknadens karteller – Nya perspektiv på det svenska kollektivavtalssystemets historia, 2008
Förlag : Norstedt, Stockholm.
Anteckningar :
Utarbetad i samarbete med Ratio – Näringslivets forskningsinstitut.
Sanna Wolk, Arbetstagares uppfinningar och kollektivavtals utfyllande verkan i Nordiskt Immateriellt Rättsskydd (NIR) 2008 s. 4–11
Örjan Edström, Svensk arbetsrätt i EU – mellan lag och kollektivavtal i Svensk rätt i EU – en antologi (red. Örjan Edström), 2007, s. 81–98
Förlag : Iustus, Uppsala.
Reinhold Fahlbeck, En fråga rörande dubbla kollektivavtal enligt svensk rätt i Liber Amicorum Kjell Å Modéer (red. Bernhard Diestelkamp), 2007, s. 161–167
Förlag : Juristförlaget, Lund.
Kurt Junesjö och Staffan Holmertz, Lysande avtal – En historia om Elektrikerförbundets kollektivavtal under 100 år, 2006
Förlag : Svenska Elektrikerförbundet, Stockholm.
Axel Adlercreutz, Kollektivavtalet som avtalsform och avtalstyp i Liber Amicorum Reinhold Fahlbeck (red. Birgitta Nyström, Annamaria Westregård och Hans-Heinrich Vogel), 2005, s. 11–24
Förlag : Juristförlaget, Lund.
Lena Maier, Utstationering av arbetstagare och det svenska kollektivavtalssystemet – En rättslig analys, 2005
Förlag : Saco.
Anders Sandgren, Kollektivavtalet används för att stänga ute konkurrens i Lag & Avtal 2005 nr 4 s. 42
Göran Söderlöf, Kollektivavtalet kan stärkas i Lag & Avtal 2004 nr 7 s. 43
Torbjörn Andersson, Om hanteringen av förbudet mot konkurrensbegränsande avtal i arbetstvister och tillika kollektivavtal i konkurrensförfarandet i Skæringsfeltet mellem kollektive overenskomster og konkurrenceretten (red. Jens Fejø och Ruth Nielsen), 2002, s. 247 ff.
Förlag : Nordiska Ministerrådet, København.
Christian Ardhe, EG-direktiv hotar kollektivavtal i Lag & Avtal 2002 nr 9 s. 5
Ingemar Hamskär och Erland Olauson, Kollektivavtal kan värnas av parterna i Lag & Avtal 2002 nr 10 s. 6–7
Birgitta Nyström, Sverige måste avskaffa krav på kollektivavtal för rätt till information och förhandling i EU & arbetsrätt 2002 nr 1 s. 5
Toivo Öhman, Fotbollens kollektivavtal och anställningsvillkor – ett udda regelsystem i Idrottsjuridisk skriftserie 2002 s. 337–347
Hanna Johansson, Lars Pehrson och Kerstin Ahlberg, Europabolag, arbetsrätt och kollektivavtal [ Saltsa-rapport Vol. 3 ], 2001
Anmäld av :
Kent Källström i Lag & Avtal 2003 nr 2 s. 35.
Anteckningar :
Saltsa-rapport 3:2001.
Erik Danhard, Kollektivavtalet – ett löneregleringsinstrument med fyra dimensioner i Festskrift till Hans Stark [ Arbetsrättsliga föreningens skriftserie Vol. V ] (red. Ronnie Eklund, Michaël Koch, Edvard Nilsson och Tore Sigeman), 2001, s. 41–57
Förlag : Arbetsrättsliga föreningen, Stockholm.
Jonas Malmberg, Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser i JT 2000–01 s. 160–165
Anteckningar :
Rättsfallskommentar : AD 2000 nr 29.
Susanne Fransson, Lönediskriminering – En arbetsrättslig studie av könsdiskriminerande löneskillnader och konflikten mellan kollektivavtal och lag, 2000
Förlag : Iustus, Uppsala.
Anmäld av :
Kent Källström i Lag & Avtal 2001 nr 5 s. 33.
Lena Svenæus i EU & arbetsrätt 2001 nr 3 s. 7.
Svante Nycander i JT 2001–02 s. 687–693.
Kent Källström, Kollektivavtalsparternas autonomi och lönediskriminering – Kommentar till Barnmorskemålet C-236/98 i Europarättslig tidskrift 2000 s. 655–660
Anteckningar :
Rättsfallskommentar : Barnmorskemålet, EG-domstolens dom i mål C-236/98.
Sture Nordh, Respektera kollektivavtalen! i Lag & Avtal 2000 nr 6 s. 6
Erik Söderlind och Anders Nordström, Konkurrensrättens inverkan på kollektivavtalet i Ny Juridik 2000 nr 3 s. 57–70
Fredrik Brandel, Replik angående LAS och kollektivavtal i Advokaten 1999 nr 6 s. 19
Anteckningar :
Se också Fredrik Brandel i Advokaten 1999 nr 2 s. 12 och Rolf Kristensson i Advokaten 1999 nr 4 s. 22.
Fredrik Brandel, Kollektivavtalets betydelse i förhållande till LAS i Advokaten 1999 nr 2 s. 12
Anteckningar :
Se också Rolf Kristensson i Advokaten 1999 nr 4 s. 22 och Fredrik Brandel i Advokaten 1999 nr 6 s. 19.
Niklas Bruun, Konkurrensbegränsande kollektivavtal godtas – Remarkabel betoning på EUs socialpolitiska målsättningar i EU & arbetsrätt 1999 nr 3 s. 5
Anteckningar :
Rättsfallskommentar : EG-domstolens domar i mål nr C-67, 115 och 219/97 samt C-22/98.
Tor Nitzelius, EMU och kollektivavtalen i Sverige och EMU, 1999, s. 85–106
Lars Viklund, Kollektivavtal inom elitfotbollen i Idrottsjuridisk skriftserie 1999 s. 201–205
David Johnsson och Jonas Malmberg, Arbetstidsreglering i kollektivavtal i Arbetsmarknad & Arbetsliv 1998 nr 1 s. 5–11
Ruth Nielsen, Anmälan av Kerstin Ahlberg & Niklas Bruun; Kollektivavtal i EU – Om allmängiltiga avtal och social dumping i TfR 1998 s. 304–305
Anmälan av :
Kerstin Ahlberg & Niklas Bruun; Kollektivavtal i EU – Om allmängiltiga avtal och social dumping.
Birgitta Nyström, Kollektivavtalet – En säregen avtalstyp i Variationer på ett obligationsrättsligt tema – Vänbok till Axel Adlercreutz [ Handelsrättslig skriftserie Vol. 13 ] (red. Reinhold Fahlbeck och Carl Martin Roos), 1998
Förlag : Institutionen för handelsrätt vid Lunds universitet, Lund.
Göran Söderlöf och Gunnar Bergström, Slopat krav på kollektivavtal inget problem vid upphandling i Lag & Avtal 1998 nr 9 s. 23
Anteckningar :
Se också Kurt Junesjö & Ingemar Hamskär i Lag & Avtal 1998 nr 7 s. 18.
Lars Viklund, Avhandling – Kollektivavtal kan gynna ekonomisk effektivitet i Lag & Avtal 1998 nr 3 s. 22
Anmälan av :
Jonas Malmberg; Anställningsavtalet – Om anställningsförhållandets individuella reglering, 1997.
Susanne Fransson, Kollektivavtal eller lag? i EU & arbetsrätt 1997 nr 4 s. 7
Anmälan av :
Jens Kristiansen; Lonmodtagerbeskyttelse i dansk arbejdsret, 1997.
Kerstin Ahlberg och Niklas Bruun, Kollektivavtal i EU – Om allmängiltiga avtal och social dumping [ Skriftserien Juridiska fakulteten i Stockholm Vol. 52 ], 1996
Anmäld av :
Reinhold Fahlbeck i Arbetsmarknad & Arbetsliv 1996 s. 291–296.
Ruth Nielsen i TfR 1998 s. 304–305.
Reinhold Fahlbeck, Anmälan av Niklas Bruun & Kerstin Ahlberg; Kollektivavtal i EU – Om allmängiltiga avtal och social dumping i Arbetsmarknad & Arbetsliv 1996 nr 4 s. 291–296
Anmälan av :
Niklas Bruun & Kerstin Ahlberg; Kollektivavtal i EU – Om allmängiltiga avtal och social dumping.
Niklas Bruun, EG, kollektivavtal och ’erga omnes’-verkan i Den svenska arbetsrätten i ett nytt Europa – Vänbok till Sten Edlund (red. Birgitta Nyström), 1993, s. 41–53
Förlag : Carlsson, Stockholm.
Birgitta Nyström, Kollektivavtalets ställning i EG i Studier i arbetsrätt tillägnade Tore Sigeman [ Arbetsrättsliga föreningens skriftserie Vol. IV ] (red. Ronnie Eklund, Reinhold Fahlbeck, Kent Källström och Hans Stark), 1993, s. 297–313
Förlag : Iustus, Uppsala.
Anteckningar :
Studier i arbetsrätt tillägnade Tore Sigeman, utgivna av Arbetsrättsliga föreningen.
Ronnie Eklund, Har kollektivavtalet fått en själ – en fråga om målanalys och lagstiftningsteknik i JT 1992–93 s. 256–266
Anteckningar :
28 § MBL.
Franz Gamillscheg, Organisationsfrihet och kollektivavtalsautonomi i Skrifter av fakultetens hedersdoktorer [ De lege – Juridiska fakulteten i Uppsala årsbok Vol. 2 ] (red. Nils Jareborg), 1992, s. 177–191
Förlag : Iustus, Uppsala.
Kent Källström, Jämkning av kollektivavtal och långtidskontrakt med stöd av 36 § avtalslagen i JT 1991–92 s. 119–124
Anteckningar :
Rättsfallskommentar : AD 1991 nr 38.
Tore Sigeman, EG-dom övertolkas – Inte fritt fram genomdriva svenska kollektivavtal i Lag & Avtal 1990 nr 7 s. 22–23
Anteckningar :
Jämför Lag & Avtal 1990 nr 7 s. 24–25 och Lag & Avtal 1990 nr 8 s. 26–27.
Håkan Göransson, Kollektivavtalet som fredspliktsinstrument – De grundläggande förbuden mot stridsåtgärder i historisk och internationell belysning, 1988
Förlag : Juristförlaget, Stockholm.
Anmäld av :
Sten Edlund i Lag & Avtal 1989 nr 4 s. 33.
Sten Edlund i TfR 1989 s. 721 ff.
Joachim Nelhans, Rättsläget på den svenska arbetsmarknaden under tillfälligt kollektivavtalslöst tillstånd [ Lag & Avtals skriftserie Arbetsrättsliga uppsatser Vol. 2 ], 1986
Förlag : Lag & Avtal, Stockholm.
Anmäld av :
Kent Källström i Lag & Avtal 1986 nr 7 s. 33–34.
Reinhold Fahlbeck, Industrial Common Law – Kollektivavtalet i USA [ Skrifter utgivna av Juridiska föreningen i Lund Vol. 87 ], 1986
Tore Sigeman, Överlåtelseförbud och kollektivavtal i Festskrift till Henrik Hessler (red. Torgny Håstad), 1985, s. 383–416
Förlag : Norstedt, Stockholm.
Joachim Nelhans, Rättsläget på den amerikanska arbetsmarknaden sedan ett kollektivavtal upphört att gälla i SvJT 1984 s. 353–371
Anteckningar :
Replik av Ronnie Eklund i SvJT 1985 s. 407–412.
Anders Victorin, Kollektivavtal och grupplivskydd – om arbetsrättsliga inslag i försäkringsrätten i Festskrift till Jan Hellner, 1984, s. 759 ff.
Förlag : Norstedt, Stockholm.
Joachim Nelhans, Rättsläget på den tyska arbetsmarknaden under kollektivavtalslöst tillstånd i SvJT 1983 s. 714–728
Carl Martin Roos, Behöver det lagstiftas om kollektivavtalsreglerad försäkring? i Perspektiv på arbetsrätten – Vänbok till Axel Adlercreutz [ Skrifter utgivna av Juridiska Föreningen i Lund Vol. 60 ] (red. Reinhold Fahlbeck och Carl Martin Roos), 1983, s. 281–299
Anteckningar :
Skrifter utgivna av Juridiska Föreningen i Lund Nr 60 Acta Societatis Juridicae Lundensis.
Tore Sigeman, Bot, plikt och skadestånd. Om påföljder för kollektivavtalsbrott i nordisk rätt i Perspektiv på arbetsrätten – Vänbok till Axel Adlercreutz [ Skrifter utgivna av Juridiska Föreningen i Lund Vol. 60 ] (red. Reinhold Fahlbeck och Carl Martin Roos), 1983, s. 301–327
Anteckningar :
Skrifter utgivna av Juridiska Föreningen i Lund Nr 60 Acta Societatis Juridicae Lundensis.
Publicerad på engelska i Scandinavian Studies in Law, Vol. 29, 1985, s. 185–212.
Anna Christensen, Anmälan av Niklas Bruun; Kollektivavtal och rättsideologi. En rättsvetenskaplig studie av de rättsideologiska premisserna för inlemmandet av kollektivavtalet och kollektiva kampåtgärder i finsk rättsordning efter år 1924 i SvJT 1982 s. 35–39
Anmälan av :
Niklas Bruun; Kollektivavtal och rättsideologi. En rättsvetenskaplig studie av de rättsideologiska premisserna för inlemmandet av kollektivavtalet och kollektiva kampåtgärder i finsk rättsordning efter år 1924.
Folke Schmidt, Anmälan av Niklas Bruun, Kollektivavtal och rättsideologi i TfR 1980 s. 700 ff.
Anmälan av :
Niklas Bruun; Kollektivavtal och rättsideologi.
Anders Victorin, Anmälan av Kent Källström; Lokala Kollektivavtal. Om lokala parters ställning inom fackliga organisationer i SvJT 1980 s. 544–549
Anmälan av :
Kent Källström; Lokala Kollektivavtal. Om lokala parters ställning inom fackliga organisationer.
Anteckningar :
Jämför Håkan Hydén ”Vad är rättsvetenskapligt?” i SvJT 1981 s. 231–239.
Niklas Bruun, Kollektivavtal och rättsideologi – En rättsvetenskaplig studie av de rättsideologiska premisserna för inlemmandet av kollektivavtalet och kollektiva kampåtgärder i finsk rättsordning efter år 1924 [ Juridiska föreningens i Finland publikationsserie Vol. 46 ], 1979
Förlag : Juridica, Vammala.
Anmäld av :
Anna Christensen i SvJT 1982 s. 35–39.
Folke Schmidt i TfR 1980 s. 700 ff.
Stein Evju i Lov og Rett 1981 s. 441–444.
Kent Källström, Lokala kollektivavtal – Om lokala parters rättsliga ställning inom fackliga organisationer, 1979
Förlag : Liber, Stockholm.
Anmäld av :
Anders Victorin i SvJT 1980 s. 544–549.
Åke Carlhammar, Till frågan om betydelsen av kollektivavtal vid utlandsarbete i Arbetsrätten i utveckling – Studier tillägnade Folke Schmidt [ Arbetsrättsliga föreningens skriftserie Vol. II ] (red. Tore Sigeman och Anders Victorin), 1977, s. 65–79
Förlag : Norstedt, Stockholm.
Anteckningar :
Studier tillägnade Folke Schmidt, utgivna av Arbetsrättsliga föreningen.
Reinhold Fahlbeck, Kollektivavtalets verkningar för utomstående. Kollektivavtalets roll i en ny miljö i Arbetsrätten i utveckling – Studier tillägnade Folke Schmidt [ Arbetsrättsliga föreningens skriftserie Vol. II ] (red. Tore Sigeman och Anders Victorin), 1977, s. 129–146
Förlag : Norstedt, Stockholm.
Anteckningar :
Studier tillägnade Folke Schmidt, utgivna av Arbetsrättsliga föreningen.
Tore Sigeman, Anmälan av Anders Victorin; Lönenormering genom kollektivavtal i SvJT 1974 s. 790–794
Anmälan av :
Anders Victorin; Lönenormering genom kollektivavtal.
Anders Victorin, Lönenormering genom kollektivavtal, 1973
Förlag : Allmänna förlaget, Stockholm.
Anmäld av :
Tore Sigeman i SvJT 1974 s. 790–794.
Sten Edlund, Tvisteförhandlingar rörande tolkning och tillämpning av kollektivavtal – Om motivationsprocessen vid centrala tvisteförhandlingar i verkstads- och husbyggnadsfacken, 1962
Arvo Sipilä, Om några divergenser mellan Finlands och Sveriges lagar om kollektivavtal i FJFT 1962 s. 278 ff.
Anteckningar :
Tidskrift utgiven av Juridiska föreningen i Finland.
Olle Ekholm, Kollektivavtal för stats- och kommunalanställda tjänstemän i Arbetsrättsliga föreningens skrifter I – Föredrag 1954–1960 – Rättsfallsnotiser [ Arbetsrättsliga föreningens skriftserie Vol. I ], 1960
Förlag : Arbetsrättsliga föreningen, Stockholm.
Carl-Gustaf Thomasson, Från kollektivavtalsrättens genombrottsår. Gustav Olin och 1907 års promemoria om arbetsavtal i Statsvetenskaplig Tidskrift 1960 s. 152–169
Sven Sjöberg, Angående löneklassplacering vid övergång från kollektivavtalsanställning i FT 1957 s. 202–204
Jorma Vuorio, Om kollektivavtalets reglerande verkan i nordisk rätt – En rättsjämförelse i TfR 1957 s. 38–58
Axel Adlercreutz, Kollektivavtalet – Studier över dess tillkomsthistoria, 1954
Förlag : Gleerup, Lund.
Anmäld av :
Folke Schmidt i Morgon-Tidningen 1954‑06‑01.
Erik Forstadius i Juristnytt 1954 s. 276–277.
Folke Schmidt i SvJT 1954 s. 523–526.
Erik Forstadius, Kollektivavtalets uppkomst i Juristnytt 1954 nr 14 s. 276–277
Anmälan av :
Axel Adlercreutz; Kollektivavtalet – Studier över dess tillkomsthistoria, 1954.
Folke Schmidt, De första kollektivavtalen i Morgon-Tidningen 1954 nr 1954‑06‑01
Anmälan av :
Axel Adlercreutz; Kollektivavtalet – Studier över dess tillkomsthistoria, 1954.
Folke Schmidt, Anmälan av Axel Adlercreutz, Kollektivavtalet – Studier över dess tillkomsthistoria, 1954 i SvJT 1954 s. 523–526
Anmälan av :
Axel Adlercreutz, Kollektivavtalet – Studier över dess tillkomsthistoria, 1954.
Erland Conradi, Anmälan av Karl G. Samuelson, Kollektivavtal och förhandlingar, 1951 i SvJT 1952 s. 450–451
Anmälan av :
Karl G. Samuelson, Kollektivavtal och förhandlingar, 1951.
Karl G. Samuelson, Kollektivavtal och förhandlingar, 1951
Förlag : Natur & kultur, Stockholm.
Anmäld av :
Erland Conradi i SvJT 1952 s. 450–451.
Jan Gyllenswärd i Teknisk tidskrift 1954 s. 417–418.
Erland Conradi, Anmälan av Svante Bergström; Arbetsrättsliga spörsmål I. Om räckvidden av den s.k. 200-kronorsregeln i kollektivavtalslagen i SvJT 1951 s. 356–363
Anmälan av :
Svante Bergström; Arbetsrättsliga spörsmål I. Om räckvidden av den s.k. 200-kronorsregeln i kollektivavtalslagen.
Svante Bergström, Arbetsrättsliga spörsmål I – Om räckvidden av den s.k. 200-kronorsregeln i kollektivavtalslagen, 1950
Förlag : Sveriges Juristförbund, Stockholm.
Anmäld av :
Erland Conradi i SvJT 1951 s. 356–363.
Svante Bergström, Kollektivavtalslagen – Studier över dess huvudprinciper, andra upplagan 1948
Förlag : Geber, Stockholm.
Anmäld av :
Sture Petrén i SvJT 1949 s. 241–250 (1–2 uppl.). Jämför Svante Bergström i SvJT 1949 s. 494–507 och Sture Petrén i SvJT 1949 s. 507–514.
Per Hjalmar Fagerholm i Svensk Tidskrift 1948 s. 291–298.
Anteckningar :
1:a uppl. 1948.
Åke Larsson, Om kommunaltjänstemän och kommunalarbetare – Med särskild hänsyn till kollektivavtalets utbredning, 1948
Förlag : Nordiska bokhandeln, Stockholm.
Anmäld av :
Halvar G. F. Sundberg i SvJT 1948 s. 581–585.
Lode Wistrand, Kollektivavtalslagen och arbetsdomstolen – En lagkommentar i elva dialoger, tredje upplagan 1948
Anmäld av :
Emil Sandström i SvJT 1937 s. 237–238 (1:a uppl.).
Anteckningar :
1:a uppl. 1936, 2:a uppl. 1939.
1–2 uppl. utg. av Tiden med titeln: Kollektivavtalslagen och arbetsdomstolen – En populär kurs i svensk arbetsrätt.
Folke Schmidt, Om kollektivavtal för stats- och kommunaltjänstemän i FT 1945 s. 121–135
Bertil Kugelberg, Kollektivavtal i Sammanträdes- och förhandlingsteknik [ Skrifter utgivna av Svenska Teknologföreningen Vol. 14 ], 1943, s. 77 ff.
Anteckningar :
Skrifter utgivna av Svenska Teknologföreningen, nr 14, 1943.
Arthur Lindhagen, Arbetsledaren, kollektivavtalet och arbetsdomstolen i Sammanträdes- och förhandlingsteknik [ Skrifter utgivna av Svenska Teknologföreningen Vol. 14 ], 1943, s. 109 ff.
Anteckningar :
Skrifter utgivna av Svenska Teknologföreningen, nr 14, 1943.
Arthur Lindhagen, Kollektivavtal såsom förutsättning för arbetsdomstolens behörighet i SvJT 1942 s. 454–458
Halvar G. F. Sundberg, Anmälan av Åke Larsson, Om kommunaltjänstemän och kommunalarbetare – Med särskild hänsyn till kollektivavtalets utbredning, 1938 i SvJT 1938 s. 581–585
Anmälan av :
Åke Larsson, Om kommunaltjänstemän och kommunalarbetare – Med särskild hänsyn till kollektivavtalets utbredning, 1938.
Sven Romanus, Lagstiftning om kollektivavtal och om arbetsdomstol i Svensk föreningslagstiftning – Lagar och förordningar berörande föreningsväsendet, 1937, s. 159–168
Förlag : Sven Belin, Stockholm.
Emil Sandström, Anmälan av Lode Wistrand, Kollektivavtalslagen och arbetsdomstolen, 1936 i SvJT 1937 s. 237–238
Anmälan av :
Lode Wistrand, Kollektivavtalslagen och arbetsdomstolen, 1936.
Helge Halme, Bidrag till tolkningen av 6 § i lagen om kollektivavtal i FJFT 1932 s. 371–388
Anteckningar :
Angående kollektivavtals efterverkan.
Tidskrift utgiven av Juridiska föreningen i Finland.
Halvar G. F. Sundberg, I vilken omfattning äger kommun ingå kollektivavtal med sin personal? i Svenska Stadsförbundets tidskrift 1931 s. 403–408
Sigfrid Hansson, Lagarna om kollektivavtal och arbetsdomstol med förklaringar [ Landsorganisationens skriftserie Vol. 22 ], 1928
Förlag : LO, Stockholm.
Arthur Lindhagen, Lagstiftningen om kollektivavtal och om arbetsdomstol i SvJT 1928 s. 518–520
Siegfried Matz, Arbetsfreden – De nya lagarna om kollektivavtal och arbetsdomstol [ Nya lagar Vol. 2 ], 1928
Förlag : Norstedt, Stockholm.
Arthur Lindhagen, Förslag till lagstiftning om kollektivavtal och om arbetsdomstolar i SvJT 1927 s. 220–224
Berndt Hasselrot, Något om kollektivavtal mellan arbetare och arbetsgivare m. m., 1922
Olle Ekblom, De svenska städernas kollektivavtal i Svenska Stadsförbundets tidskrift 1919 s. 125–132
Otto Järte, Det kommunala kollektivavtalet i Sverige i Svenska Stadsförbundets tidskrift 1919 s. 117–124
Östen Undén, Kollektivavtalet i SvJT 1919 s. 293–296
Alrik Jacobi, De svenska städernas kollektivavtal i Svenska Stadsförbundets tidskrift 1917 s. 386–392
Östen Undén, Kollektivavtalet enligt gällande svensk rätt, 1912
Gustav Olin, Kollektivavtalet i den utländska lagstiftningen – En jämförande översikt, 1911
Förlag : Norstedt, Stockholm.
Anmäld av :
Östen Undén i Tiden 1911 s. 157–158.
Anteckningar :
Alternativ stavning: Gustaf Olin.
Östen Undén, Anmälan av Gustaf Olin, Kollektivavtalet i den utländska lagstiftningen i Tiden 1911 s. 157–158
Anmälan av :
Gustaf Olin, Kollektivavtalet i den utländska lagstiftningen.
Anteckningar :
Alternativ stavning: Gustav Olin.
Wilhelm Hellberg, Hava kollektivavtalen rättslig verkan mot fackföreningarne?, 1910
Förlag : Wilhelmsson, Stockholm.
Gustav Olin, Lagstiftning om kollektivavtal inför 1910 års riksdag i Social tidskrift 1910 s. 252–276
Anteckningar :
Alternativ stavning: Gustaf Olin.
Ovanstående är bara referenser. På hemsidan finns bara Sören Ömans egna skrifter i fulltext. » Länk till Sören Ömans skrifter
Det kan ibland ta ett litet tag att ladda diagrammen. Ha tålamod…
För muspekaren över diagrammen för att se exakta värden.
Genomsnittet är 13,0 avgöranden per år.
Andel avgöranden med skiljaktig mening : 26,4% ( 108 / 409 st. )
Genomsnitt för alla refererade avgöranden : 17,7%
Andel överklagade mål : 4,9% ( 20 / 409 st. )
Genomsnitt för alla refererade avgöranden : 23,1%
Andel avgöranden med ogiltigförklaring av uppsägning/avskedande : 2,7% ( 11 / 409 st. )
Utdömda rättegångskostnader per refererat avgörande : 283 387 kr | Median : 178 257 kr
Högsta belopp utdömt för rättegångskostnader : 6 358 235 kr ( i AD 2012 nr 74 )
Avser bara direktstämda mål. Alla belopp är i dagens penningvärde.
Sökningar efter kollektivavtal
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Gå direkt till :
Sök/Filtrera avgörandena på denna sida :
2023 ( 6 st. )
[ Kollektivavtal | Måleriavtalet ]
Sammanfattning :
En bestämmelse i ett kollektivavtal (det s.k. måleriavtalet) ger legitimerade ombud från organisationerna rätt att för kontroll av avtalets efterlevnad besöka arbetsplatserna och erhålla nödvändiga upplysningar. Tvist har uppkommit om en arbetsgivare, som underlåtit att inför en årlig utläggningsförhandling och lönerevision på begäran från Svenska Målareförbundet lämna ut vissa begärda personaluppgifter, därigenom har brutit mot den aktuella kollektivavtalsbestämmelsen. Arbetsdomstolen har funnit att kollektivavtalsbestämmelsen har den innebörden att rätten till upplysningar är avhängig av att begäran görs i samband med ett arbetsplatsbesök. Eftersom de uppgifter som begärts ut i detta fall inte har begärts i samband med något arbetsplatsbesök, var arbetsgivaren alltså redan av detta skäl inte skyldig att ge förbundet de begärda uppgifterna.
» Läs hela rättsfallet AD 2023 nr 46
Parter ( Privata sektorn ) : Måleriföretagen i Sverige & Svenska Målareförbundet & TPM Industrimålning Aktiebolag
Ombud : Bengt Johansson & Henric Ask & Henrik Olander
Ledamöter i : Lars Dirke, Anna Middelman, Kurt Eriksson, David Johnsson, Per Hidesten, Madelene Johansson Engman (skiljaktig) och Torbjörn Hagelin (skiljaktig).
Rättssekreterare : Pontus Bromander (tidigare Woxner)
[ Bemanningsavtalet | Förhandlingsskyldighet | Inhyrning / Uthyrning av arbetstagare | Kollektivavtal | Måleriavtalet | Primär förhandling | Vetoförklaring ]
Sammanfattning :
Ett måleriföretag förhandlade med Svenska Målareförbundet om inhyrning av tre namngivna arbetstagare för måleriarbete på ett visst projekt. Förbundet lade in veto mot inhyrningen och företaget bröt igenom det. Arbetsdomstolen kom fram till att företaget, när det bröt igenom vetot, inte ens borde ha förstått att förbundet menade att inhyrningen kunde antas medföra att bemanningsföretaget skulle komma att åsidosätta bemanningsavtalet, som förbundet men inte företaget och dess arbetsgivarorganisation var bundna av. Därför och då förbundet saknade fog för uppfattningen att inhyrningen skulle strida mot vad som var allmänt godtaget inom Måleriföretagen i Sveriges och förbundets avtalsområde avslogs förbundets talan om skadestånd för brott mot 39 § medbestämmandelagen. Däremot ålades företaget att betala skadestånd till förbundet för att det en vecka efter vetoförklaringen utan att på nytt förhandla med förbundet enligt 38 § medbestämmandelagen hyrde in ytterligare fem arbetstagare från samma bemanningsföretag för måleriarbete på samma projekt.
» Läs hela rättsfallet AD 2023 nr 43
Lagrum : 38 §, 39 § och 40 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Parter ( Privata sektorn ) : M.J. & Son Måleri i Borås AB & Måleriföretagen i Sverige & Svenska Målareförbundet
Ombud : Anne Alfredson & Bengt Johansson
Ledamöter i : Sören Öman, Peter Syrén, Berndt Molin, Anders Norberg, Johanna Torstensson, Sofie Rehnström och Elisabeth Mohlkert. Enhälligt.
Rättssekreterare : Robin Henningson
[ Byggavtalet | Kollektivavtal | Skadestånd | Skyddsombud ]
Sammanfattning :
Ett städföretag som har mottagit en begäran från ett regionalt skyddsombud om att få uppgift om bolagets arbetsplatser har dröjt sex veckor med att lämna ut de begärda uppgifterna. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det inte har funnits någon skyldighet för skyddsombudet att anmäla och överlägga enligt ett i kollektivavtal intaget arbetsmiljöavtal i frågan om den begärda informationen. Arbetsdomstolen har ansett att bolaget genom dröjsmålet har hindrat skyddsombudet från att fullgöra sina uppgifter och har ålagt bolaget att betala skadestånd. Arbetsdomstolen har dömt ut skadestånd både till det regionala skyddsombudet, som var anställd hos en facklig organisation, och till den fackliga organisationen.
» Läs hela rättsfallet AD 2023 nr 42
Lagrum : 3 § och 10 § lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen | 6 kap. 2 §, 6 §, 10 §, 11 § och 16 § arbetsmiljölagen (1977:1160)
Parter ( Privata sektorn ) : Föreningen Byggföretagen i Sverige & Kosmo Miljötjänst AB & Svenska Byggnadsarbetareförbundet
Ombud : Erik Danhard & Jessica Berlin
Ledamöter i : Lars Dirke, Anna Middelman, Kurt Eriksson, Dennis Lager, Anders Norberg, Elisabeth Haug och Håkan Löfgren (f.d. ombudsmannen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare). Enhälligt.
Rättssekreterare : Pontus Bromander (tidigare Woxner)
[ Kollektivavtal | Konkurrerande kollektivavtal | Övertid ]
Sammanfattning :
Ett hamnbolag är bundet av två kollektivavtal med samma tillämpningsområde. I avtalen finns likalydande bestämmelser om övertidsuttag. Fråga om bolaget varit skyldigt att tillämpa den övertidsregleringen även i det senare tecknade kollektivavtalet, det s.k. andrahandsavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att de båda bestämmelserna inte varit samordnade på sådant sätt att de inte kunde anses vara konkurrerande. Då domstolen funnit att det varit fråga om konkurrerande avtalsvillkor har bolaget därmed inte varit skyldigt att tillämpa bestämmelserna i andrahandsavtalet. Talan om skadestånd för kollektivavtalsbrott har därför avslagits.
» Läs hela rättsfallet AD 2023 nr 25
Parter ( Privata sektorn ) : Gothenburg Ro/Ro Terminal AB & Svenska Hamnarbetarförbundet & Sveriges Hamnar
Ombud : Anders Karlsson & Henrik Olander & Jan Bergman
Ledamöter i : Cathrine Lilja Hansson, Inger Andersson, Kerstin G Andersson, Gunnar Ekbrant, Karl Pfeifer, Gerald Lindberg (f.d. avtalssekreterare i Svenska Livsmedelsarbetareförbundet; tillfällig ersättare) och Kjell Svahn. Enhälligt.
Rättssekreterare : Robin Henningson
[ Avskedande | Bevisbörda | Byggavtalet | Förfalskning | Kollektivavtal | Moms | Rättegångskostnader | Uppsägning från arbetstagarens sida ]
Sammanfattning :
När en arbetsgivare påstår att en arbetstagare har sagt upp sig själv genom en egenhändigt undertecknad skriftlig uppsägningshandling som kan uppvisas i original och det invänds att handlingen är förfalskad, har arbetsgivaren bevisbördan för att handlingen är äkta. Arbetsgivaren har därvid att göra det övervägande sannolikt att handlingen är äkta.
» Läs hela rättsfallet AD 2023 nr 18
Parter ( Privata sektorn ) : Stockholms Totalentreprenad AB & Svenska Byggnadsarbetareförbundet
Ombud : Bengt Bråstad & Jessica Berlin
Ledamöter i : Sören Öman, Claes-Göran Sundberg, Berndt Molin, Åsa Kjellberg Kahn, Niclas Lindahl, Carina Lindberg och Anders Johansson. Enhälligt.
Rättssekreterare : Amanda Schmidt
[ Arbetstid | Kollektivavtal ]
Sammanfattning :
Kollektivavtalstolkning. Tvisten gäller en bestämmelse om s.k. vederlag i ett kollektivavtal för sjöbefäl mellan Almega Tjänsteföretagen och Sjöbefälsföreningen (strömmaavtalet). – Arbetsdomstolen bedömer den situationen att det i ett kollektivavtal har använts ett begrepp som inte definieras i avtalet, men som förekommer eller har förekommit i för avtalsområdet central lagstiftning. I sådana fall får det ofta antas att kollektivavtalsparterna avsett att begreppet ska ha samma innebörd som lagstiftningen och användas på samma sätt som där. Det kan åtminstone antas att de vid användningen av begreppet inspirerats av lagstiftningen på ett sådant sätt att det får anses ankomma på den part som anser att begreppet ska ha en annan betydelse eller funktion än enligt lagstiftningen att klargöra det för motparten.
» Läs hela rättsfallet AD 2023 nr 3
Parter ( Privata sektorn ) : Almega Tjänsteföretagen & Rederiaktiebolaget Ballerina & Sjöbefälsföreningen
Ombud : Annika Ewerblad & Lars Bäckström & Ullika Dalén
Ledamöter i : Sören Öman, Peter Syrén, Berndt Molin, Lars Askelöf, Anita Hagelin, Kjell Svahn och Ulrika Boëthius. Enhälligt.
Rättssekreterare : Anna Thorssin
2022 ( 9 st. )
[ Kollektivavtal | Måleriavtalet ]
Sammanfattning :
I måleriavtalet finns alternativa kompetenskrav för att en arbetsgivare ska få anställa en målare. Fråga bland annat om måleriavtalet innebär att det alternativa kravet på fyra års yrkeserfarenhet som målare enbart kan uppfyllas genom måleriarbete hos arbetsgivare som då varit bunden av måleriavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att kravet kan uppfyllas genom arbete även hos arbetsgivare som inte varit bunden av måleriavtalet, att de i målet aktuella arbetstagarna uppfyllt detta krav och att företaget i fråga därför inte brutit mot kollektivavtalet.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 52
Parter ( Privata sektorn ) : Jobbax AB & Måleriföretagen i Sverige & Svenska Målareförbundet
Ombud : Annett Olofsson & Bengt Johansson & Karolina Löf
Ledamöter i : Cathrine Lilja Hansson, Anna Middelman, Kurt Eriksson, Gunnar Ekbrant, Dennis Lager, Ewa Edström och Hanna Björknäs. Enhälligt.
Rättssekreterare : Pontus Bromander (tidigare Woxner)
[ Avstängning | Förhandlingskrav | Förhandlingsskyldighet | Kollektivavtal | Statliga sektorn | Säkerhetsskyddslagen | Uppsägning från arbetsgivarens sida ]
Sammanfattning :
En anställd hos Polismyndigheten har efter säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen inte längre godkänts för säkerhetsklassad anställning. Arbetstagaren har avstängts från arbetet, men tvistigt hur länge och om avstängningen varit otillåten och skadeståndsgrundande som stridande mot bl.a. villkorsavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att avstängning av en statsanställd ska, i enlighet med 12 kap. 7 § regeringsformen, ha stöd i en bestämmelse som meddelats i lag, att regeln om avstängning i villkorsavtalet inte har stöd i lag och att det inte funnits något rätt till allmänt skadestånd för otillåten avstängning. Arbetstagaren har så småningom sagts upp. Enligt Arbetsdomstolen har staten inte lyckats visa att arbetstagaren agerat som staten påstått och att det därmed inte funnits saklig grund för uppsägningen, som ogiltigförklarats. Därutöver fråga om del av talan om skadestånd för otillåten avstängning ska avvisas och om brott mot 11 § medbestämmandelagen.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 49
Lagrum : 12 kap. 7 § regeringsformen (1974:152) | 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd | 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet | 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
Parter ( Statliga sektorn ) : OFR/P genom Polisförbundet & Polisförbundet & Staten genom Arbetsgivarverket & Staten genom Polismyndigheten
Ombud : Anne Alfredson & Fredrik Westin & Hedda Mann & Henric Ask & Lars Åström
Ledamöter i : Cathrine Lilja Hansson, Anna Middelman, Kerstin G Andersson, Anders Norberg, Göran Söderlöf, Ann-Marie Stenberg Carlsson (f.d. ombudsmannen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare) och Anders Johansson. Enhälligt.
Rättssekreterare : Anna Thorssin
[ Kollektivavtal | Konkurrenslagen | Måleriavtalet | Stridsåtgärd ]
Sammanfattning :
Måleriföretagen gjorde en anmälan till Konkurrensverket med påstående om konkurrensbegränsande effekter i måleriavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att åtgärden att lämna in anmälan till Konkurrensverket inte var en stridsåtgärd i medbestämmandelagens mening.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 30
Lagrum : 41 § och 42 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Parter ( Privata sektorn ) : Måleriföretagen i Sverige & Svenska Målareförbundet
Ombud : Annett Olofsson & Erik Danhard & Sussanne Lundberg
Ledamöter i : Karin Renman, Inger Andersson, Joanna Román, Elisabeth Ankarcrona, Gösta Rehnstam, Ronny Wenngren (f.d. förhandlingschefen i Svenska Elektrikerförbundet; tillfällig ersättare) och Anders Hammarbäck. Enhälligt.
Rättssekreterare : Martina Sjölund
[ Arbetaravtal | Gränsdragningstvist | Kollektivavtal | Tjänstemannaavtal ]
Sammanfattning :
Ett företag som säljer hemlarm har tecknat kollektivavtal med Svenska Elektrikerförbundet. Arbetsdomstolen har ansett att detta avtal inte är tillämpligt på en grupp arbetstagare hos företaget som vid kundbesök installerar och säljer larm.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 23
Parter ( Privata sektorn ) : Hometec Security Gbg AB & Svenska Elektrikerförbundet
Ombud : Anne Alfredson & Jonas Stenmo & Peter Lindgren
Ledamöter i : Jonas Malmberg, Peter Syrén, Christer Måhl, Karl Olof Stenqvist, Stefan Lagervall, Lenita Granlund (skiljaktig) och Paul Lidehäll.
Rättssekreterare : Pontus Bromander (tidigare Woxner)
[ Arbetstid | Kollektivavtal | Ordinarie arbetstid | Övertid | Övertidsersättning ]
Sammanfattning :
En arbetsgivare har under viss tid förlagt tre arbetstagares arbetstid på så sätt att de under tvåveckorsperioder arbetat ena veckan 45 timmar per helgfri vecka och andra veckan 35 timmar per helgfri vecka. Fråga om arbetsgivaren därigenom har brutit mot gummiverkstadsavtalet som anger att den ordinarie arbetstiden ska utgöra i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka och om arbetstagarna har rätt till övertidsersättning de veckor de arbetat mer än 40 timmar.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 20
Parter ( Privata sektorn ) : Euromaster AB & Motorbranschens Arbetsgivareförbund & Svenska Transportarbetareförbundet
Ombud : Annett Olofsson & Jan Bergman
Ledamöter i : Cathrine Lilja Hansson, Dag Ekman, Kurt Eriksson, Charlott Richardson, Claes Frankhammar, Torbjörn Hagelin (skiljaktig) och Urban Pettersson (skiljaktig).
Rättssekreterare : Klara Hedlund
[ Arbetstid | Arbetstidsförläggning | Kollektivavtal | Övertid | Övertidsersättning ]
Sammanfattning :
I ett hamnbolag har vissa arbetstagare arbetat enligt ett arbetstidsschema om fyra veckor, där de arbetat måndag–söndag vecka 1 (72 timmar), varit lediga vecka 2 och arbetat dagtid måndag–fredag övriga veckor (40 timmar per vecka). Fråga om det krävts ett lokalt kollektivavtal för att upprätta arbetstidsschemat och om arbetstagarna har arbetat övertid och därmed haft rätt till övertidsersättning. Arbetsdomstolen har funnit att det inte krävts ett lokalt kollektivavtal för att bolaget ska få förlägga den ordinarie arbetstiden på aktuellt sätt samt att arbetstagarna inte har arbetat övertid när de arbetat enligt arbetstidsschemat och att arbetstagarna därför inte har rätt till övertidsersättning.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 16
Parter ( Privata sektorn ) : Karlshamns Hamn Aktiebolag & Svenska Hamnarbetarförbundet & Sveriges Hamnar
Ombud : Anders Karlsson & Jan Bergman
Ledamöter i : Karin Renman, Peter Syrén, Christer Måhl, Åsa Kjellberg Kahn, Åsa Krook, Lenita Granlund och Elisabeth Mohlkert. Enhälligt.
Rättssekreterare : Martina Sjölund
[ Avskedande | Kollektivavtal | Sexuella trakasserier | Skyddat arbete ]
Sammanfattning :
Vid Samhall finns arbetstagare som är anställda i skyddat arbete eller med lönebidrag för utveckling i anställning och som därför inte omfattas av anställningsskyddslagen. Enligt ett tillämpligt kollektivavtal ska dock ett avskedande av arbetstagare som inte omfattas av anställningsskyddslagen ogiltigförklaras om skälen för avskedandet inte ens skulle ha räckt till en giltig uppsägning. En arbetstagare, som på grund av funktionsnedsättning blivit anvisad arbete hos Samhall, har avskedats efter att han agerat olämpligt mot kvinnliga kollegor. Arbetsdomstolen har ansett att agerandet inte varit acceptabelt och inte ska behöva tålas i ett anställningsförhållande. Mot bakgrund av Samhalls uppdrag ansåg Arbetsdomstolen att det kan ställas större krav på bolaget än på andra arbetsgivare när det gäller att vidta åtgärder för att komma till rätta med brister i anvisade arbetstagares ageranden som har samband med deras funktionsnedsättning. Domstolen har vidare funnit att den avskedade arbetstagarens agerande haft sådant samband med hans funktionshinder att Samhall borde ha försökt komma till rätta med problemet genom tillrättavisningar eller andra åtgärder, i stället för att direkt skilja honom från anställningen. Avskedandet har därför ogiltigförklarats. Arbetstagaren hade inte rätt till allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 15
Lagrum : 7 §, 9 §, 18 § och 19 § lagen (1982:80) om anställningsskydd | 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
Parter ( Privata sektorn ) : Fremia & Industrifacket Metall & Samhall Aktiebolag
Ombud : Sonia Ericstam & Sven Rosqvist
Ledamöter i : Jonas Malmberg (skiljaktig), Anna Middelman, Kerstin G Andersson, Bengt Huldt (skiljaktig), Johanna Hasselgren, Ronny Wenngren (f.d. förhandlingschefen i Svenska Elektrikerförbundet; tillfällig ersättare) och Elisabeth Mohlkert.
Rättssekreterare : Pontus Bromander (tidigare Woxner)
[ Kollektivavtal | Konkurrerande kollektivavtal | Rast ]
Sammanfattning :
Ett bolag är bundet av två konkurrerande kollektivavtal. I båda avtalen finns en likalydande bestämmelse om att arbetsgivaren ska ange längden och förläggningen av raster på förhand så noga som omständigheterna medger och vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena. Fråga är om bolaget har varit skyldigt att tillämpa bestämmelsen även i relation till den arbetstagarpart som ingått det senare tecknade kollektivavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget varit skyldigt att tillämpa bestämmelsen i det senare tecknade avtalet.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 12
Parter ( Privata sektorn ) : APM Terminals Gothenburg & Svenska Hamnarbetarförbundet & Sveriges Hamnar
Ombud : Anders Karlsson & Andreas Modig
Ledamöter i : Karin Renman, Ulrika Stenbeck Gustavson, Berndt Molin, Claes Frankhammar (skiljaktig), Daniela Eriksson, Sofie Rehnström (skiljaktig) och Paul Lidehäll.
Rättssekreterare : Leo Nilsson Nannini
[ Intermittent anställning / Behovsanställning | Kollektivavtal | Lön | Premielön ]
Sammanfattning :
Kollektivavtalstolkning. Enligt ett kollektivavtal avseende distribution av direktreklam är den gängse lönen för behovsanställda distributörer som delar ut reklam med bil prestationslön. I en anmärkning i kollektivavtalet finns en regel om garantilön, enligt vilken lön motsvarande timlön ska utgå, om utfallet av prestationslönen blir lägre än timlönen för en normalprestation. I samma bestämmelse anges att gemensam tidmätning ska ske vid oenighet om tidsåtgången. Fråga om vad en normalprestation enligt anmärkningen avser och om tidsåtgången för transport fram och tillbaka mellan distributörens bostad/utlämningsstället och utdelningsdistriktet utgör ett sådant arbetsmoment i distributionsarbetet som en tidmätning enligt anmärkningen ska omfatta.
» Läs hela rättsfallet AD 2022 nr 9
Parter ( Privata sektorn ) : Almega Tjänsteföretagen & Marknad & Service i Syd AB & Svenska Transportarbetareförbundet
Ombud : Annett Olofsson & Jonas Stenmo
Ledamöter i : Karin Renman, Inger Andersson, Per Ewaldsson, Elisabeth Ankarcrona, David Johnsson, Ronny Wenngren (skiljaktig) (f.d. förhandlingschefen i Svenska Elektrikerförbundet; tillfällig ersättare) och Stina Josefsson (skiljaktig).
Rättssekreterare : Martina Sjölund
2021 ( 6 st. )
[ Arbetstid | Dygnsvila | Förhandsavgörande | Kollektivavtal ]
Sammanfattning :
Kollektivavtalstolkning. Enligt en kollektivavtalsbestämmelse som gäller för SJ har arbetstagare rätt till en viloperiod om minst 11 timmar mellan varje arbetsperiod. Fråga om SJ brutit mot bestämmelsen genom att en tågvärd till följd av förseningar fått en kortare viloperiod än så.
» Läs hela rättsfallet AD 2021 nr 64
Lagrum : 3 § och 13 § arbetstidslagen (1982:673) | 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
Parter ( Privata sektorn ) : Seko Service- och kommunikationsfacket & SJ AB
Ombud : Lars Bäckström & Marie Nordström
Ledamöter i : Jonas Malmberg, Peter Syrén, Christer Måhl, Åsa Kjellberg Kahn, Maria Möller, Urban Pettersson och Ann-Marie Stenberg Carlsson (f.d. ombudsmannen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare). Enhälligt.
Rättssekreterare : Pontus Bromander (tidigare Woxner)
[ Byggavtalet | Hävning | Kollektivavtal | Stridsåtgärd | Vetoförklaring ]
Sammanfattning :
Stridsåtgärd. Byggnadsarbetareförbundet och två av dess regioner har, i enlighet med regler i kollektivavtal mellan Byggföretagen och förbundet, krävt att vissa medlemsföretag i Byggföretagen ska häva sina avtal med en underentreprenör, vilket företagen gjort. Arbetsdomstolen har funnit att förbundet och regionerna inte genom sitt agerande vidtagit någon stridsåtgärd mot underentreprenören. Se även AD 2020 nr 40.
» Läs hela rättsfallet AD 2021 nr 47
Lagrum : 38 §, 39 §, 40 § och 41 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Parter ( Privata sektorn ) : Byggnads Mälardalen & Byggnads Skåne & Byggnadsfirman PME AB & Svenska Byggnadsarbetareförbundet
Ombud : Anne Alfredson & Erik Jagbrant & Richard Sahlberg
Ledamöter i : Jonas Malmberg, Peter Syrén, Kerstin G Andersson, Åsa Kjellberg Kahn, Göran Söderlöf, Lenita Granlund, Elisabeth Mohlkert. Enhälligt.
Rättssekreterare : Pontus Bromander (tidigare Woxner)
[ Arbetstid | Byggavtalet | Förhandsavgörande | Kollektivavtal | Lön | Pension | Traktamente | Utstationering ]
Sammanfattning :
Fråga om ett litauiskt bolag, som tecknat hängavtal till byggavtalet, brutit mot kollektivavtalet genom att inte iaktta byggavtalets olika ersättningsregler samt byggavtalets övertids- och arbetstidsbestämmelser och regler om pensionsavsättningar. Arbetsdomstolen har funnit att vid bedömningen om arbetstagarna fått rätt timlön och övertidsersättning i enlighet med byggavtalet, ska en utbetald utstationeringsersättning, som bolaget gjort gällande betalats enligt litauisk lag, inte beaktas. Arbetsdomstolen har därvid funnit att bolaget gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att inte följa byggavtalets regler om timlön och övertidsersättning. Domstolen har vidare funnit att bolaget gjort sig skyldigt till brott mot byggavtalets regler om övertid och arbetstid men inte mot byggavtalets regler om semesterersättning och pensionsavsättning.
» Läs hela rättsfallet AD 2021 nr 42
Parter ( Privata sektorn ) : Svenska Byggnadsarbetareförbundet & UAB Laivsta
Ombud : Fabrizio Vittoria & Henric Ask & Jolanta Zelvyte & Martin Enquist Källgren
Ledamöter i : Karin Renman, Anna Middelman, Per Ewaldsson, Åsa Kjellberg Kahn, David Johnsson, Lenita Granlund och Ann-Marie Stenberg Carlsson (f.d. ombudsmannen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare). Enhälligt.
Rättssekreterare : Jonas Eklund
[ Diskriminering | Kollektivavtal | Pensionsålder | Statliga sektorn | Åldersdiskriminering ]
Sammanfattning :
Ett lokalt kollektivavtal för lotsar innehåller en bestämmelse om att lotsar inte ska tjänstgöra enligt avtalet efter fyllda 60 år. Arbetsdomstolen har funnit att bestämmelsen, om den hade tillämpats, visserligen skulle ha inneburit ett missgynnande på grund av ålder, men att åldersgränsen fyllt ett berättigat syfte för att tillgodose äldres ökade behov av vila och även varit ett lämpligt och nödvändigt medel för att uppnå detta. Bestämmelsen har därför inte stått i strid med diskrimineringslagen. Även fråga om bestämmelsen inneburit en avgångsskyldighet och om en anvisning till bestämmelsen varit av kollektivavtals natur.
» Läs hela rättsfallet AD 2021 nr 38
Lagrum : 2 § andra stycket och 32 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd | 1 kap. 1 §, 4 §, 2 kap. 1 § och 2 § 4 diskrimineringslagen (2008:567)
Parter ( Statliga sektorn ) : Saco-S genom SRAT & Staten genom Arbetsgivarverket
Ombud : Hedda Mann & Lars Åström & Sophie Silverryd
Ledamöter i : Sören Öman, Karin Hellmont, Helene Arango Magnusson (skiljaktig), Ari Kirvesniemi (skiljaktig), Gösta Rehnstam, Stina Josefsson och Carl-Gustaf Hjort.
Rättssekreterare : Pontus Bromander (tidigare Woxner)
[ Anställningsbevis | Dataskyddsförordningen | Kollektivavtal | Personuppgifter | Skadestånd ]
Sammanfattning :
Arbetsdomstolen har funnit att en bestämmelse i tobaksavtalet om att den lokala fackliga organisationen ska erhålla en kopia av anställningsbevis avseende anställningar där anställningstiden överstiger en månad, innebär en skyldighet för arbetsgivaren att lämna ut omaskerade kopior. Arbetsdomstolen har vidare funnit att arbetsgivaren kunnat följa både kollektivavtalsbestämmelsen och dataskyddslagstiftningen (dataskyddsförordningen och dataskyddslagen). En arbetsgivare som av dataskyddsskäl endast lämnat ut kopior där arbetstagarens personuppgifter maskerats, har ålagts att betala allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet.
» Läs hela rättsfallet AD 2021 nr 23
Lagrum : Art. 6.1 och 6.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) | 2 kap. 1 § lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning
Parter ( Privata sektorn ) : Fiedler & Lundgren AB & Livsmedelsarbetareförbundet & Livsmedelsföretagen
Ombud : Arwin Sofla & Åsa Erlandsson & Henric Ask
Ledamöter i : Sören Öman, Inger Andersson, Kerstin G Andersson, Ari Kirvesniemi, Elisabeth Ankarcrona, Per Bardh och Erland Olauson (f.d. förste vice ordförande i Landsorganisationen; tillfällig ersättare). Enhälligt.
Rättssekreterare : Pontus Bromander (tidigare Woxner)
[ Kollektivavtal | Kompensationsledighet | Sjukdom | Sjuklön ]
Sammanfattning :
Kollektivavtalstolkning. I ett kollektivavtal för besöksnäringen finns en reglering om att arbetstagare tjänar in s.k. extra ledighetsdagar när de t.ex. arbetar vissa helgdagar, att läggas ut senare. Kollektivavtalsparterna är oeniga om vad som gäller enligt kollektivavtalet om arbetstagaren blir sjuk en sådan utlagd extra ledighetsdag, om utläggningen av dagen ska återtas eller inte. Arbetsdomstolen har funnit att arbetsgivaren inte brutit mot kollektivavtalet när arbetsgivaren för en arbetstagare inte återtog utläggningen av två extra ledighetsdagar, trots att arbetstagaren kom att bli sjuk de utlagda dagarna. Arbetsdomstolen har även funnit att arbetstagaren inte har rätt till sjuklön för dessa dagar.
» Läs hela rättsfallet AD 2021 nr 17
Parter ( Privata sektorn ) : Hotell- och restaurangfacket & Svenska Mässan Gothia Towers AB & Visita
Ombud : Annett Olofsson & Linda Thomasson & Sophie von Knorring
Ledamöter i : Cathrine Lilja Hansson, Claes-Göran Sundberg, Kerstin G Andersson, Claes Frankhammar, Per Widolf, Urban Pettersson och Håkan Löfgren (f.d. ombudsmannen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare). Enhälligt.
Rättssekreterare : Leo Nilsson Nannini
[ Bundenhet av kollektivavtal | Förhandlingsordning | Kollektivavtal | Kvittning av rättegångskostnader | Preskription ]
Sammanfattning :
Målet gällde bl.a. om en talan avseende skadestånd enligt anställningsskyddslagen var preskriberad. Fråga var dels om arbetsgivaren, som utträtt ur sin arbetsgivarorganisation, alltjämt var bunden av ett kollektivavtal och dess förhandlingsordning, dels om arbetstagaren väckt talan i rätt tid efter att tvisteförhandling avslutats. – Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren inte var bunden av kollektivavtalet och dess förhandlingsordning, eftersom de avtalsslutande organisationerna, efter att arbetsgivaren utträtt, i samband med en sedvanlig avtalsrörelse träffat ett nytt avtal som ersatte det tidigare avtalet. – Arbetsgivaren och arbetstagarens fackliga organisation hade genomfört tvisteförhandlingar på såväl lokal som central nivå, utan att frågan om preskription berörts. Eftersom arbetsgivaren inte var bunden av någon förhandlingsordning, fann Arbetsdomstolen att tvisteförhandlingen var slutförd efter en förhandlingsomgång, men att arbetsgivaren genom sitt handlande fick anses ha medgett en förlängning av preskriptionsfristen med en månad efter att den centrala förhandlingen avslutades (se AD 2000 nr 85 och AD 2006 nr 25). Eftersom talan väcktes senare än så var den preskriberad.
» Läs hela rättsfallet AD 2021 nr 11
Lagrum : 26 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet | 41 § lagen (1982:80) om anställningsskydd | 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : Fridhemsplan Hotell AB & O.C.
Ombud : Anders Karlsson & Göran Smedberg
Ledamöter i : Jonas Malmberg, Anna Middelman, Kerstin G Andersson, Ari Kirvesniemi och Torbjörn Johansson (skiljaktig).
Rättssekreterare : Pontus Bromander (tidigare Woxner)
2020 ( 4 st. )
[ Arbetstidsförläggning | Facklig förtroendeman | Förhandlingsskyldighet | Kollektivavtal | Konkurrerande kollektivavtal | Primär förhandling | Skyddsombud ]
Sammanfattning :
Tvisten har rört ett bolag som är bundet av två konkurrerande kollektivavtal. I båda avtalen finns en likalydande bestämmelse om att vid skiftarbete förläggs arbetstiden enligt lokalt upprättat arbetstidsschema. Den huvudsakliga tvistefrågan har rört om bolaget varit skyldigt att tillämpa den bestämmelsen även i relation till den arbetstagarpart som ingått det senast tecknade avtalet, dvs. andrahandsavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget inte varit skyldigt att tillämpa bestämmelsen i andrahandsavtalet. – Vid denna bedömning har tvisten rört om bolaget varit skyldigt att förhandla frågan om ändrade arbetstidsscheman enligt 11 § medbestämmandelagen med arbetstagarorganisationen med det andrahandsavtalet, vilket Arbetsdomstolen funnit. – Slutligen har tvisten rört om bolaget hindrat ett skyddsombud och facklig förtroendeman utsedd av arbetstagarorganisationen med andrahandsavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget varit skyldigt att samverka med även detta skyddsombud och att skyddsombudet/förtroendemannen hindrats i att fullgöra sitt uppdrag eftersom han inte kan anses ha blivit involverad på rätt sätt i frågan om ändrade arbetstidsscheman.
» Läs hela rättsfallet AD 2020 nr 66
Lagrum : 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet | 6 kap. 4 § och 10 § arbetsmiljölagen (1977:1160) | 3 § lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
Parter ( Privata sektorn ) : APM Terminals Gothenburg AB & Svenska Hamnarbetarförbundet & Sveriges Hamnar
Ombud : Anders Karlsson & Jan Bergman
Ledamöter i : Cathrine Lilja Hansson, Anna Middelman, Per-Anders Edin, Åsa Kjellberg Kahn (skiljaktig), Göran Söderlöf (skiljaktig), Stina Josefsson och Elisabeth Mohlkert.
Rättssekreterare : Leo Nilsson Nannini
[ Byggavtalet | Hävning | Interimistiskt beslut | Kollektivavtal | Stridsåtgärd | Vetoförklaring ]
Sammanfattning :
Stridsåtgärd. Två regioner inom Byggnadsarbetareförbundet har i brev till vissa byggföretag krävt att dessa ska häva sina entreprenadavtal med ett bolag. Arbetsdomstolen har vid en interimistisk prövning funnit att regionernas agerande inte utgjorde en stridsåtgärd mot bolaget.
» Läs hela rättsfallet AD 2020 nr 40
Lagrum : 41 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Parter ( Privata sektorn ) : Byggnads Mälardalen & Byggnads Skåne & Byggnadsfirman PME AB & Svenska Byggnadsarbetareförbundet
Ombud : Anne Alfredson & Erik Jagbrant & Mattias af Malmborg & Richard Sahlberg
Ledamöter i : Jonas Malmberg, Håkan Lundquist, Per-Anders Edin, Ari Kirvesniemi, Cathrin Dalmo, Susanne Östh och Elisabeth Mohlkert. Enhälligt.
Rättssekreterare : Pontus Bromander (tidigare Woxner)
[ Ackord | Kollektivavtal | Lokalt kollektivavtal | Premielön ]
Sammanfattning :
Kollektivavtalstolkning. I ett kollektivavtal för lagerarbetare på KFO-området, som är ett minimilöneavtal som tillåter att arbetsgivaren betalar arbetstagarna mera än kollektivavtalets minimitidlöner inklusive tillägg, finns en bestämmelse om att de lokala parterna kan träffa överenskommelse om ackord/premielön. Arbetsdomstolen har funnit att en arbetsgivare som ensidigt, dvs. utan att de lokala parterna träffat en överenskommelse om det, infört individuell prestationsbaserad lön, har brutit mot kollektivavtalet.
» Läs hela rättsfallet AD 2020 nr 33
Parter ( Privata sektorn ) : Arbetsgivarföreningen KFO & Coop Logistik AB & Handelsanställdas förbund
Ombud : Annett Olofsson & Marie Nordström & Sven Rosqvist
Ledamöter i : Sören Öman, Håkan Lundquist, Per Ewaldsson, Ari Kirvesniemi, Gabriella Forssell, Carina Lindberg och Peter Winstén. Enhälligt.
Rättssekreterare : Pontus Bromander (tidigare Woxner)
Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, kansliet@arbetsdomstolen.se, tfn 08‑617 66 00, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, SE‑103 11 Stockholm.
Leta efter annat ( på Sören Ömans hemsida ) :
