Gå direkt till :
Visa info ( Klicka här )
Finns inte förarbetet, kommer du till startsidan för att söka förarbeten.
Avancerad sökning i Arbetsdomstolens avgöranden( sedan 1993 )
Urval :
Sökord : Allmänt skadestånd ( 64 st. )
OCH
Enhälligt / Med skiljaktig mening : Med skiljaktig mening ( 290 st. )
Hittade 15 refererade avgöranden ( listas nedan )
Sören Öman är ordförande i Arbetsdomstolen. Han började som sekreterare i slutet av 1980-talet och har sedan 1996 varit domare i Arbetsdomstolen. Han har hittills medverkat till 210 prejudikat tillsammans med 256 andra ledamöter och 64 sekreterare / rättssekreterare. Dessutom anlitas Sören Öman ofta som skiljeman i tvister med arbetsrättslig anknytning. Det kan gälla arbetstvister i enskilda fall om t.ex. avveckling av en verkställande direktör eller medverkan som ordförande i skiljenämnder enligt förbundsstadgar eller kollektivavtal, t.ex. Pensionsskiljenämnden för ITP, Skiljenämnden för utvecklingsavtalet och Industrins Uppfinnarnämnd.
Arbetsdomstolen
» Arbetsdomstolens domar ( 1 643 refererade avgöranden sedan 1993 )
» Nya prejudikat ( senaste 90 dagarna )
De 25 ordinarie ledamöterna i Arbetsdomstolen och deras ersättare ( sedan 1929 )
Ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
Vice ordföranden i Arbetsdomstolen ( sedan 1929 )
» Alla förarbeten ( över 60 000 st. )
Gå direkt till :
Förarbeten till :
» Offentliga utredningar ( över 3 000 st. ) och personer som medverkat ( över 20 000 st. )
» ILO-konventioner | » ILO-rekommendationer
Sören Öman om arbetsrätt
» Föredrag om arbetsrätt av Sören Öman
( 276 st. hållna sedan 2004, med 4 130 åhörare sedan 2014 )
» Skrifter om arbetsrätt av Sören Öman ( 143 st. )
1 uppl. 2021 ( 266 sidor )
Internetversion 2025
Norstedts Juridik
Lagen om anställningsskydd – En kommentar
2 uppl. 2017 ( 216 sidor )
Internetversion 2026
Karnov Group / Lexino
12 uppl. 2024 ( 631 sidor )
Talbok 2022
Jure Förlag
Rättegången i arbetstvister ( medförfattare )
2 uppl. 2005 ( 383 sidor )
Talbok 2011
Norstedts Juridik
LAS-handboken – Lagtext, kommentarer, AD-domar
11 uppl. 2025 ( 628 sidor )
Talbok 2023
Åhnberg Förlag
AD om uppsägning av personliga skäl och avskedande
4 uppl. 2025 ( 260 sidor )
Talbok 2020
Åhnberg Förlag
AD om arbetsbrist, turordning och företrädesrätt
3 uppl. 2022 ( 223 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om skadestånd, lön och preskription enligt LAS
3 uppl. 2023 ( 107 sidor )
Åhnberg Förlag
AD om arbetstagarbegreppet och tidsbegränsad anställning
3 uppl. 2024 ( 145 sidor )
Åhnberg Förlag
Den kollektiva arbetsrätten – En lärobok
4 uppl. 2025 ( 174 sidor )
Talbok 2022
Iustus Förlag
2011 ( 50 sidor )
Kompetensrådet för utveckling i staten (krus)
Juridiska aspekter på samledarskap – hinder och möjligheter för delat ledarskap
2005 ( 29 sidor )
Arbetslivsinstitutet
Anställningsskyddslagen – Kommentar på internet
Uppdateras löpande
Karnov Group / Lexino
70 st. 2008–2019
Blendow Lexnova
» Utredningsbetänkanden om arbetsrätt med Sören Öman ( 16 st. )
SOU 2015:83 ( 450 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2011:52 ( 109 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten
SOU 2010:26 ( 147 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Integritetsskydd i arbetslivet
SOU 2009:44 ( 457 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen
SOU 2008:83 ( 103 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
SOU 2008:54 ( 535 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald
SOU 2005:115 ( 147 sidor )
Finansdepartementet
Ändringar i Arbetsgivarverkets instruktion
Ds 2004:33 ( 101 sidor )
Finansdepartementet
Yttrandefrihet för privatanställda
Ds 2001:9 ( 182 sidor )
Justitiedepartementet
Arbetsföretag – En ny möjlighet för arbetslösa
SOU 1995:2 ( 79 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1994:141 ( 628 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar – EU och den svenska arbetsrätten
SOU 1994:83 ( 193 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet
SOU 1993:32 ( 1 074 sidor )
Arbetsmarknadsdepartementet

Gå direkt till :
2017 ( 1 refererat avgörande )
[ Allmänt skadestånd | Ekonomiskt skadestånd | Företagshemligheter | Illojalitet | Konkurrerande verksamhet | Skadestånd | Skadeståndsansvar för arbetstagare | Synnerliga skäl | Upphovsrätt | Vite ]
Sammanfattning :
Två arbetstagare har startat ett nytt, med arbetsgivaren konkurrerande, företag och därefter sagt upp sig. I det nya företaget har de använt sig av den tidigare arbetsgivarens databaser avseende vissa kontaktuppgifter. Fråga om arbetstagarna och det nya företaget brutit mot upphovsrättslagen och mot företagshemlighetslagen. Även fråga om arbetstagarna brutit mot lojalitetsplikten i anställningsförhållandet. Fråga också om beräkning av ekonomiskt skadestånd.
» Läs hela rättsfallet AD 2017 nr 12
Lagrum : 1 §, 2 §, 49 §, 53 b §, 54 § och 57 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk | 7 §, 8 §, 9 § och 11 § lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter | 1 kap. 1 § och 4 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207) | 3 § lagen (1985:206) om viten | 36 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) | 35 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740)
Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : C.Y. & eVero AB & Qualitative and Quantitative Fieldwork Service (QQFS) AB & U.K.G.
Ombud : Charlotte Forssander & Mikael Karlsson & Yohanna Öhrnegård
Ledamöter i : Karin Renman, Peter Syrén, Kerstin G Andersson, Karl Olof Stenqvist (skiljaktig), Göran Söderlöf, Ronny Wenngren och Annette Carnhede.
Rättssekreterare : Pontus Bromander (tidigare Woxner)
2013 ( 1 refererat avgörande )
[ Allmänt skadestånd | Byggavtalet | Entreprenad | Kollektivavtal | Skadestånd ]
Sammanfattning :
Mellan Svenska Byggnadsarbetareförbundet och Sveriges Byggindustrier gäller kollektivavtal med tillämpningsregler rörande 38–40 §§ medbestämmandelagen. Enligt en bestämmelse om sanktioner i kollektivavtalet ska allmänt skadestånd normalt inte utgå vid brott mot dessa regler om avtalsbrottet framstår som ursäktligt eller rör rena formaliafel. En arbetsgivare har vid anlitandet av ett flertal underentreprenörer brutit mot tillämpningsreglerna. Frågan är om arbetsgivaren kan undgå skadeståndsskyldighet på grund av att avtalsbrotten ska anses ursäktliga eller röra rena formaliafel enligt regeln om sanktioner.
» Läs hela rättsfallet AD 2013 nr 83
Parter ( Privata sektorn ) : NCC Construction Sverige Aktiebolag & Svenska Byggnadsarbetareförbundet & Sveriges Byggindustrier
Ombud : Gunnar Blomberg & Jonas Wiberg
Ledamöter i : Karin Renman, Dag Ekman, Inga Jerkeman, Charlott Richardson (skiljaktig), Claes Frankhammar (skiljaktig), Eva-Lena Danielsson och Anders Tiderman (f.d. avtalssekreteraren i Industrifacket Metall; tillfällig ersättare).
Sekreterare : Malin Stensbäck
2012 ( 1 refererat avgörande )
[ Allmänt skadestånd | Arbetstidsförläggning | Kollektivavtal | Partihandelsavtalet | Skadestånd | Skiftarbete ]
Sammanfattning :
Fråga om det är tillåtet enligt partihandelsavtalet att förlägga intermittent skiftarbete till helgdagar. Även fråga om bestämmande av allmänt skadestånd för flera kollektivavtalsbrott gentemot samma skadelidande.
» Läs hela rättsfallet AD 2012 nr 77
Parter ( Privata sektorn ) : Handelsanställdas förbund & ICA Sverige Aktiebolag & Svensk Handel
Ombud : Anne Alfredson & Ellinor Gudmundsson & Mattias Dahl
Ledamöter i : Karin Renman, Ulla Erlandsson, Inga Jerkeman, Charlott Richardson, Lars-Erik Tour (f.d. juristen i Grafiska Företagens Förbund; tillfällig ersättare), Ann-Marie Stenberg Carlsson (skiljaktig) och Staffan Holmertz (f.d. förhandlingschefen i Svenska Elektrikerförbundet; tillfällig ersättare; skiljaktig).
Sekreterare : Pontus Bromander (tidigare Woxner)
2009 ( 2 refererade avgöranden )
[ Allmänt skadestånd | Byggnadsavtalet | Direkt effekt | Ekonomiskt skadestånd | Fastställelsetalan | Rättegångskostnader | Skadestånd | Stridsåtgärd | Utstationering ]
Sammanfattning :
Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid byggnadsentreprenader i Sverige, utsattes för stridsåtgärder från svenska fackliga organisationer. Stridsåtgärderna, som syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna s.k. hängavtal till byggnadsavtalet, medförde att arbetena avbröts i förtid och att de lettiska arbetstagarna lämnade Sverige. Vid prövning av frågan om stridsåtgärdernas tillåtlighet fann Arbetsdomstolen att det fanns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen och vilandeförklarade målet. EG-domstolen fann i sin dom med förhandsavgörande bl.a. att stridsåtgärderna stod i strid mot EG-fördraget eftersom de innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster som inte ansågs motiverad. Arbetsdomstolen har nu prövat de skadeståndsyrkanden som bolaget framställt i målet och funnit att de fackliga organisationerna är skadeståndsskyldiga gentemot bolaget för de brott mot EG-rätten som stridsåtgärderna innebar. Beträffande det yrkade ekonomiska skadeståndet har Arbetsdomstolen ansett att det visserligen får anses klart att bolaget drabbats av ekonomisk skada till följd av stridsåtgärderna, men bolaget har inte kunnat visa att det lidit ekonomisk skada med yrkat belopp. Yrkandet har avslagits. Arbetsdomstolen har ålagt de fackliga organisationerna att betala allmänt skadestånd till bolaget och att stå för merparten av bolagets rättegångskostnader. – Även fråga om tillåtligheten av bolagets fastställelsetalan.
» Läs hela rättsfallet AD 2009 nr 89
Lagrum : Artikel 10, artikel 46, artikel 49, artikel 50, artikel 55 och artikel 234 EG-fördraget | Artikel 3.1, artikel 3.7 och artikel 3.8 Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster | 2 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207) | 41 §, 42 §, 54 §, 55 § och 60 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet | 4 kap. 6 § och 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister | 35 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740)
Parter ( Privata sektorn ) : Laval un Partneri Ltd & Svenska Byggnadsarbetareförbundet & Svenska Byggnadsarbetareförbundet avd. 1 & Svenska Elektrikerförbundet
Ombud : Anders Elmér & Dan Holke & Martin Agell & Peter Kindblom
Ledamöter i : Inga Åkerlund, Sören Öman (skiljaktig), Kurt Eriksson (skiljaktig), Jan Nordin, Anders Hagman, Lennart Olovsson (skiljaktig) och Kjell Eriksson.
Sekreterare : Kristina Andersson
[ Allmänt skadestånd | Förhandlingsskyldighet | Kollektivavtal | Pilot | Skadestånd ]
Sammanfattning :
Mellan parterna är det ostridigt att arbetsgivaren dels brutit mot det mellan parterna gällande kollektivavtalet när en hos arbetsgivaren anställd pilot fick påbörja sin tjänstgöring ca en och en halv timme för tidigt, dels brutit mot tvåveckorsfristen i 16 § andra stycket medbestämmandelagen. Fråga om några allmänna skadestånd ska utgå och i så fall om skadeståndens storlek.
» Läs hela rättsfallet AD 2009 nr 76
Lagrum : 54 §, 55 § och 60 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
Parter ( Privata sektorn ) : Norske SAS-Flygeres Forening & SAS Scandinavian Airlines Norge AS
Ombud : Pia Schöldström & Tom Johansson
Ledamöter i : Cathrine Lilja Hansson, Ulla Erlandsson, Ingrid Lyberg, Kerstin Brodowsky (skiljaktig), Karl Olof Stenqvist (skiljaktig), Margareta Zandén och Karl-Erik Svensson.
Sekreterare : Julia Damerau Malmström
2005 ( 1 refererat avgörande )
[ Allmänt skadestånd | Hänvisning till nya förhandlingar | Jämkning av skadestånd | Kollektivavtal | Kvittning av rättegångskostnader | Omplaceringstillägg | Rättegångskostnader | Verkstadsavtalet ]
Sammanfattning :
I verkstadsavtalet har sedan länge funnits särskilda regler om lönetillägg till arbetstagare som omplacerats till arbete med sämre förtjänstmöjligheter. Dessa regler har enligt verkstadsavtalet gällt i den mån de lokala parterna inte träffat överenskommelse om andra betalningsregler. Vid ett större verkstadsföretag har sedan länge tillämpats andra principer för lönetillägg efter omplacering än dem som återfanns i verkstadsavtalet. Principerna har funnits nedtecknade i en hos företaget gällande personalhandbok. I tvist huruvida denna lokala tillämpning har stöd i kollektivavtal mellan de lokala parterna uppkommer bl.a. frågan om betydelsen av vissa förhandlingsprotokoll, i vilka har hänvisats till vad som anges i personalhandboken om lönetillägg till arbetstagare som omplacerats. Sedan Arbetsdomstolen funnit att de lokala parterna inte har träffat något kollektivavtal i frågan, har domstolen hänvisat parterna att förhandla på nytt i fråga om två i målet berörda arbetstagares rätt till ytterligare lön.
» Läs hela rättsfallet AD 2005 nr 25
Parter ( Privata sektorn ) : Ericsson Aktiebolag & Svenska Metallindustriarbetareförbundet & Teknikarbetsgivarna
Ombud : Anders Weihe & Bo Villner
Ledamöter i : Michaël Koch, Sören Öman, Ingrid Lyberg, Maria Nygren (skiljaktig), Björn Tibell (direktören i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening; tillfällig ersättare; skiljaktig), Erland Olauson och Sven-Olof Arbestål (f.d. förhandlingschefen i SEKO - Facket för Service och Kommunikation; tillfällig ersättare).
Sekreterare : Karin Hellmont
2004 ( 1 refererat avgörande )
[ Allmänt skadestånd | Avskedande | Brott utom tjänsten | Brottmålsdoms bevisverkan | Brottslig gärning | Hot | Jämkning av skadestånd | Misshandel | Offentlig anställning | Polis | Skadestånd | Statliga sektorn ]
Sammanfattning :
Fråga om det förelegat grund för avskedande, alternativt saklig grund för uppsägning, av en polis som dömts för misshandel och olaga hot till villkorlig dom. Polismannen har både i brottmålet och arbetstvisten förnekat gärningspåståendena i vissa delar och i övrigt hävdat att han handlat i nödvärn. Vidare har arbetstagarparten gjort gällande att det inte förelegat grund för avskedande eller uppsägning även om polismannen befinns skyldig till brott. Arbetsdomstolen har ogiltigförklarat avskedandet men jämkat det allmänna skadeståndet.
» Läs hela rättsfallet AD 2004 nr 2
Lagrum : 7 § och 18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Statliga sektorn ) : Staten genom Rikspolisstyrelsen & Svenska Polisförbundet
Ombud : Annett Olofsson & Maria Lönegård
Ledamöter i : Lars Johan Eklund, Ulla Erlandsson, Siv Kimbré, Charlott Richardson, Anders Hagman (skiljaktig), Staffan Holmertz och Jarl Karlsson.
Sekreterare : Ulrika Stenbeck Gustavson
2001 ( 1 refererat avgörande )
[ Allmänt skadestånd | Arbetsmiljö | Arbetsskyldighet | Ekonomiskt skadestånd | God sed | Offentlig anställning | Skadestånd | Statliga sektorn | Tolkningsföreträde om arbetsskyldighet ]
Sammanfattning :
En arbetstagarorganisation beslutar att utöva tolkningsföreträde enligt 34 § första stycket medbestämmandelagen. Enligt organisationen har arbetsskyldighet inte förelegat beträffande en viss arbetsuppgift, i första hand på grund av att den enligt organisationens mening inneburit fara för arbetstagarnas liv eller hälsa. Arbetsdomstolen finner att arbetstagarorganisationens uppfattning i tolkningstvisten varit oriktig, samt att felbedömningen varit sådan att tolkningsföreträdet får anses ha utövats utan fog. Arbetstagarorganisationen har därför ålagts att enligt 57 § medbestämmandelagen utge ekonomiskt och allmänt skadestånd till arbetsgivaren.
» Läs hela rättsfallet AD 2001 nr 10
Lagrum : 34 § och 57 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Parter ( Statliga sektorn ) : SEKO – Facket för Service och Kommunikation & Staten genom Arbetsgivarverket
Ombud : Bengt Johansson & Erik Danhard
Ledamöter i : Inga Åkerlund, Karin Renman, Inga Jerkeman, Anders Sandgren, Ola Bengtson, Rolf Lindhh (f.d. ombudsmannen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare; skiljaktig) och Magnus Neuberg (skiljaktig).
Sekreterare : Gudrun Persson Härneskog
1998 ( 2 refererade avgöranden )
[ Allmänt skadestånd | Avräkning | Deltidsanställning | Ekonomiskt skadestånd | Företrädesrätt till återanställning | Konkurs | Provision | Skadestånd | Turordning vid återanställning | Övertidsersättning ]
Sammanfattning :
I mål om skadestånd för åsidosättande av företrädesrätten till återanställning uppkommer skilda frågor enligt följande.
1. En arbetsgivare åsidosatte återanställningsrätten genom att inte anställa arbetstagaren A vid ett första anställningstillfälle. Om A hade anställts vid detta tillfälle, skulle arbetstagaren B med sämre företrädesrätt rätteligen ha anställts vid ett senare anställningstillfälle. Då anställde arbetsgivaren emellertid A. Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren inte åsidosatte B:s företrädesrätt genom att anställa A vid detta senare tillfälle i stället för vid det första.
2. Om arbetsgivaren hade återanställt arbetstagare i enlighet med anställningsskyddslagens regler, skulle arbetstagaren C inte ha erhållit någon anställning. C blev emellertid förbigången av arbetstagare med sämre företrädesrätt eller utan företrädesrätt. Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren var skyldig att utge allmänt skadestånd till C för turordningsbrott (jfr AD 1977 nr 159).
3. Frågor om skyldighet att avräkna inkomst av arbete från skadestånd. Arbetsdomstolen har funnit att i visst fall avräkningsskyldighet inte föreligger för övertidsersättning och inte heller för inkomst av deltidsarbete vid sidan av heltidsanställning. I ett annat fall har arbetsdomstolen ansett att provisionsinkomst skall fördelas jämt över ett antal månader, innan avräkning sker.
4. En arbetstagare, vars företrädesrätt till återanställning har blivit åsidosatt av arbetsgivaren A, erhöll anställning hos arbetsgivaren B. Denne gick senare i konkurs och arbetstagaren blev arbetslös. Domstolen har ansett att rätt till ekonomiskt skadestånd avseende tid efter konkursen inte föreligger från arbetsgivaren A för åsidosättande av företrädesrätten.
» Läs hela rättsfallet AD 1998 nr 59
Lagrum : 25 § och 38 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Privata sektorn ) : Premiair A/S & Tjänstemannaförbundet HTF
Ledamöter i : Hans Stark, Erik Lempert, Inga Jerkeman, Ulf E. Nilsson, Lars Ahlvarsson, Göte Larsson (skiljaktig) och Margareta Zandén (skiljaktig).
Sekreterare : Catharina Nordlander
[ Allmänt skadestånd | Anställningsform | Skadestånd | Tidsbegränsad anställning | Träindustriavtalet | Överenskommen visstidsanställning ]
Sammanfattning :
Enligt en bestämmelse i träindustriavtalet får anställning för viss tid, ej överstigande tre månader, avtalas även i de fall arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet så ej föranleder och fråga ej är om praktikarbete eller vikariat. Fråga om bestämmelsen innebär att överenskommen visstidsanställning inte får ingås för en längre anställningstid än tre månader.
» Läs hela rättsfallet AD 1998 nr 36
Lagrum : 5 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Privata sektorn ) : Svenska Träindustriarbetareförbundet & Träindustriförbundet & Träspecialen Möbel Aktiebolag
Ledamöter i : Michaël Koch, Dag Ekman, Siv Kimbré, Ulf E. Nilsson (skiljaktig), Carl Magnus Pontén (skiljaktig), Göte Larsson och Gunnar Ericson.
Sekreterare : Ewamaria Eriksson
1997 ( 1 refererat avgörande )
[ Allmänt skadestånd | Avskedande | Avstängning | Brottslig gärning | Kommunala sektorn | Normerat skadestånd | Offentlig anställning | Skadestånd | Stöld | Upplösning av ett anställningsavtal | Uppsägnings- och avskedandebesked ]
Sammanfattning :
En vårdare på ett kommunalt hem för utvecklingsstörda avskedas under påstående om hon har gjort sig skyldig till stölder m.m. I målet uppkommer fråga om vilka omständigheter som kommunen får åberopa som stöd för avskedandet mot bakgrund av de skriftliga preciseringar i detta hänseende som kommunen gjorde efter avskedandet. – Arbetsdomstolen finner att avskedandet har ägt rum utan att det ens har förelegat saklig grund för uppsägning. Fråga om storleken av det allmänna skadeståndet på grund av det obefogade avskedandet. Vidare fråga om allmänt skadestånd på grund av avstängning.
» Läs hela rättsfallet AD 1997 nr 144
Lagrum : 18 § och 35 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Kommunala sektorn ) : Svenska Kommunalarbetareförbundet & Uppsala kommun
Ledamöter i : Michaël Koch, Ulla Erlandsson, Palle Landin, Ulf E. Nilsson (skiljaktig), Inger Mattsson Kasserud (skiljaktig), Göte Larsson och Ulf Nilsson.
Sekreterare : Ewamaria Eriksson
1996 ( 2 refererade avgöranden )
[ Allmänt skadestånd | Arbetsmiljö | Dröjsmålsränta | Förlikning | Installationsavtalet | Kollektivavtal | Kvittning av rättegångskostnader | Rättegångskostnader ]
Sammanfattning :
Enligt bestämmelse i kollektivavtal för elektrikerbranschen skall vissa servicefordon vara utrustade med tilläggsvärme som skall kunna brukas oberoende av det befintliga färdvärmesystemet. I en tvist rörande tillämpningen av denna bestämmelse träffar avtalsparterna förlikning genom ett kollektivavtal i vilket det tidigare träffade kollektivavtalet anges innebära att bilen vid användande skall vara ur arbetsmiljösynpunkt lämpligt tempererad när den brukas. I målet, som gäller en senare tvist rörande tolkningen av den nu aktuella avtalsregleringen mellan parterna, uppkommer bl.a. följande frågor: – 1) Innebär det mellan parterna ursprungligen träffade kollektivavtalet en skyldighet för arbetsgivaren att utrusta ett servicefordon så att kupén kan vara uppvärmd när arbetstagaren sätter sig i fordonet? – 2) Träffade avtalsparterna genom det senare ingångna kollektivavtalet en överenskommelse om att det tidigare avtalet skall tolkas så att arbetsgivaren har en skyldighet att utrusta fordonet i enlighet med vad som angetts i det föregående?
» Läs hela rättsfallet AD 1996 nr 133
Parter ( Privata sektorn ) : Bauer Hiss Aktiebolag & Elinstallatörernas Arbetsgivareförening & Svenska Elektrikerförbundet
Ledamöter i : Michaël Koch, Erik Lempert, Palle Landin, Ulf E. Nilsson (skiljaktig), Henrik Sahlin (skiljaktig), Jan Sjölin och Gunnar Ericson.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Ewamaria Eriksson
[ Allmänt skadestånd | Skadestånd | Skadeståndsansvar för arbetstagare | Stridsåtgärd ]
Sammanfattning :
Fråga om allmänt skadestånd för deltagande i en olovlig strejk. Enligt förarbetsuttalanden bör skadeståndet för en olovlig konflikt som varken innehåller försvårande eller förmildrande omständigheter ligga på nivån 2 000 kr i dagens penningvärde. Arbetsdomstolen gör uttalanden om vad som kan utgöra en ”normalkonflikt”. I det aktuella fallet anser domstolen att det föreligger ett par omständigheter som är ägnade att inverka i sänkande riktning på skadeståndets storlek. Strejken var sålunda redan från början avsedd att vara kortvarig och den avbröts också efter mindre än ett dygn. Vidare var strejken att uppfatta inte i första hand som ett påtryckningsmedel i syfte att påverka kollektivavtalsregleringen utan främst som en protestaktion. Särskilt med hänsyn till de allvarliga följder som konflikten fick för företaget i form av två dygns produktionsbortfall anser domstolen dock att ett betydande skadestånd är motiverat. Det allmänna skadeståndet bestäms till 1 700 kr för var och en av arbetstagarna.
» Läs hela rättsfallet AD 1996 nr 22
Lagrum : 60 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Parter ( Privata sektorn ) : Bageri- och Konditoriarbetsgivareförbundet & Svenska Livsmedelsarbetareförbundet & Vissa arbetstagare vid Skogaholms Bröd Aktiebolag
Ledamöter i : Hans Stark, Marie Hafström, Christer Måhl, Ulf E. Nilsson (skiljaktig), Ola Bengtson, Roger Sjöstrand (ombudsman i Landsorganisationen; tillfällig ersättare) och Solveig Paulsson.
Sekreterare : Susanne Sjöblom
1995 ( 1 refererat avgörande )
[ Allmänt skadestånd | Frisör | Kollektivavtal | Praktikant | Skadestånd ]
Sammanfattning :
Riksavtalet avseende frisörbranschen (frisöravtalet) innehåller utbildningsregler. Enligt dessa gäller bl.a. att en av frisöravtalet bunden frisörföretagare, som tar emot en elev i den 3-åriga gymnasiala frisörutbildningen för det tredje utbildningsårets företagspraktik, är skyldig att anställa eleven och att till denne utge den lön m.m. som frisöravtalet föreskriver för s.k. 3-årselever. – De nu nämnda reglerna har befunnits tillämpliga även i fall då den 3-åriga gymnasiala frisörutbildningen ägt rum vid ett vuxengymnasium, hos vilket en länsarbetsnämnd med stöd av förordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning upphandlat utbildningen som en s.k. uppdragsutbildning. Frisörföretagare som tagit emot elever i den ifrågavarande utbildningen för det tredje årets företagspraktik utan att utge lön m.m. till eleverna har befunnits skyldiga till brott mot frisöravtalet och har på grund därav ålagts att utge skadestånd såväl till eleverna som till den arbetstagarorganisation som är part i frisöravtalet. – Med hänsyn till omständigheterna har frisörföretagarna dock inte ålagts att utge allmänt skadestånd till eleverna, varjämte det allmänna skadestånd som de förpliktats att utge till arbetstagarorganisationen har bestämts till ett relativt lågt belopp.
» Läs hela rättsfallet AD 1995 nr 95
Lagrum : Förordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning
Parter ( Privata sektorn ) : A-C.J. med firma Lizzies Damsalong & Handelsanställdas förbund & Stiwa Herr-Damfrisering Handelsbolag & Sveriges Frisörföretagare
Ledamöter i : Ove Sköllerholm, Erik Lempert, Margit Strandberg, Peter Ander (skiljaktig), Ulf E. Nilsson (skiljaktig), Thore Ziethén och Hans Karlsson.
Sekreterare : Jan Bergman
1993 ( 1 refererat avgörande )
[ Allmänt skadestånd | Avskedande | Skadestånd ]
Sammanfattning :
En kassörska anställd i en livsmedelsbutik har avskedats efter att hon utsatts för s.k. provköp utförda av ett av arbetsgivaren anlitat bevakningsföretag. Fråga om det i målet visats att kassörskan tillägnat sig medel ur kassan och om hon på ett allvarligt sätt brutit mot kassarutiner samt om det därför funnits grund för avskedande eller uppsägning. Arbetsdomstolen som har ogiltigförklarat avskedandet har bestämt det allmänna skadeståndet till kassörskan till 70 000 kr.
» Läs hela rättsfallet AD 1993 nr 65
Lagrum : 7 § första stycket och 18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Parter ( Privata sektorn ) : Bonum Livsmedel Aktiebolag & Handelns och Tjänsteföretagens Arbetsgivarorganisation Handelsarbetsgivarna & Handelsanställdas förbund
Ledamöter i : Hans Tocklin, Erik Lempert, Börje Hårdefelt, Ulf E. Nilsson (skiljaktig), Anders Hagman (skiljaktig), Nils Gunnarsson (förre enhetschefen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare) och Lennart Andersson.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Lena Jönsson (tidigare Bernhardsson)
Detta är inte officiella texter. Den officiella versionen av Arbetsdomstolens avgöranden finns hos Arbetsdomstolen, kansliet@arbetsdomstolen.se, tfn 08‑617 66 00, Stora Nygatan 2 A–B, Box 2018, SE‑103 11 Stockholm.
Sök i fritext i alla refererade avgöranden av Arbetsdomstolen ( sedan 1993 ) :
Senast uppdaterad 2020-04-26 av