Hem: Teman: Arbetsrätt: Arbetsdomstolens domar: Sökord:

Arbetsdomstolens domarÅterförvisning

( 3 refererade avgöranden av Arbetsdomstolen, listas nedan )

Andel avgöranden med skiljaktig mening : 33,3% ( 1 / 3 st. )

Genomsnitt för alla refererade avgöranden : 17,7%

Andel överklagade mål : 33,3% ( 1 / 3 st. )

Genomsnitt för alla refererade avgöranden : 23,1%

Andel avgöranden med ogiltigförklaring av uppsägning/avskedande : 0,0% ( 0 / 3 st. )

Utdömda rättegångskostnader per refererat avgörande : 108 925 kr | Median : 108 925 kr

Högsta belopp utdömt för rättegångskostnader : 108 925 kr ( i AD 1998 nr 103 )

Avser bara direktstämda mål. Alla belopp är i dagens penningvärde.

Arbetsdomstolens refererade avgöranden om återförvisning sedan 1993 ( 3 st. )

Sök/Filtrera avgörandena på denna sida :

2005 ( 1 st. )

Prejudikat med Sören Öman : AD 2005 nr 25 meddelad — Med skiljaktig mening
DirektstämtDom ]

| | | | | | |  ]

Sammanfattning :

I verkstadsavtalet har sedan länge funnits särskilda regler om lönetillägg till arbetstagare som omplacerats till arbete med sämre förtjänstmöjligheter. Dessa regler har enligt verkstadsavtalet gällt i den mån de lokala parterna inte träffat överenskommelse om andra betalningsregler. Vid ett större verkstadsföretag har sedan länge tillämpats andra principer för lönetillägg efter omplacering än dem som återfanns i verkstadsavtalet. Principerna har funnits nedtecknade i en hos företaget gällande personalhandbok. I tvist huruvida denna lokala tillämpning har stöd i kollektivavtal mellan de lokala parterna uppkommer bl.a. frågan om betydelsen av vissa förhandlingsprotokoll, i vilka har hänvisats till vad som anges i personalhandboken om lönetillägg till arbetstagare som omplacerats. Sedan Arbetsdomstolen funnit att de lokala parterna inte har träffat något kollektivavtal i frågan, har domstolen hänvisat parterna att förhandla på nytt i fråga om två i målet berörda arbetstagares rätt till ytterligare lön.

» Läs hela rättsfallet AD 2005 nr 25

Parter ( Privata sektorn ) : Ericsson Aktiebolag & Svenska Metallindustriarbetareförbundet & Teknikarbetsgivarna

Ombud : Anders Weihe & Bo Villner

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Michaël Koch, Sören Öman, Ingrid Lyberg, Maria Nygren (skiljaktig), Björn Tibell (direktören i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening; tillfällig ersättare; skiljaktig), Erland Olauson och Sven-Olof Arbestål (f.d. förhandlingschefen i SEKO - Facket för Service och Kommunikation; tillfällig ersättare).
Sekreterare : Karin Hellmont

Dela :

1998 ( 1 st. )

Prejudikat : AD 1998 nr 103 meddelad Enhällig
DirektstämtBeslut ]

| | | | | |  ]

Sammanfattning :

Enligt en bestämmelse i det kommunala pensionsavtalet kan arbetsgivaren för särskilt fall efter överenskommelse med arbetstagaren besluta att utge garantipension till arbetstagaren. Sedan det uppstått tvist huruvida ett antal kommunalt anställda lärare blivit berättigade till garantipension enligt denna bestämmelse väcker arbetstagarnas organisationer talan i arbetsdomstolen. Kommunen gör därvid invändning om rättegångshinder med hänvisning till att tvister om tolkning och tillämpning av pensionsavtalets bestämmelser enligt avtalet skall avgöras av en särskild skiljenämnd. I målet uppkommer följande frågor: – a) utgör den aktuella tvisten en sådan tvist om tolkning och tillämpning av pensionsavtalet som skall avgöras av skiljenämnden? – b) är kommunen på grund av bestämmelserna i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen förhindrad att i rättegången åberopa skiljeklausulen? – c) har kommunen vid central förhandling i tvisten avstått från rätten att åberopa skiljeklausulen för den händelse talan väcks vid domstol? – d) är en tillämpning i detta fall av pensionsavtalets skiljeklausul att anse som oskälig enligt 36 § avtalslagen? – e) skall tvisten återförvisas till förnyade tvisteförhandlingar mellan parterna?

» Läs hela rättsfallet AD 1998 nr 103

Lagrum : 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister | 36 § avtalslagen (1915:218)

Parter ( Kommunala sektorn ) : Lärarförbundet & Lärarnas Riksförbund & Trollhättans kommun

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Michaël Koch, Brita Swan, Johnny Sköldvall (f.d. föredraganden i Riksdagens Arbetsmarknadsutskott; tillfällig ersättare), Inger Mattsson Kasserud, Ola Bengtson, Sune Israelsson och Jon-Erik Eriksson. Enhälligt.
Sekreterare : Håkan R:son Matz

Dela :

1997 ( 1 st. )

Prejudikat : AD 1997 nr 69 meddelad Enhällig
Överklagat ( återförvisat ) – Dom ]

| | | | | | | | | |  ]

Sammanfattning :

Inför Sveriges inträde som medlem i den Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 nominerade den svenska regeringen genom beslut i december 1994 en svensk man till befattning som domare i Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen). Den 1 januari 1995 beslöt företrädare för samtliga dåvarande EU-medlemsstaters regeringar – dvs. även den svenska regeringen – gemensamt att utnämna mannen till domarbefattningen. – En kvinnlig domare väckte vid tingsrätten talan mot svenska staten och yrkade att staten skulle förpliktas att utge skadestånd till henne. Hon hävdade att den svenska regeringen hade agerat könsdiskriminerande till nackdel för henne när regeringen nominerade och, tillsammans med övriga EU-medlemsstaters regeringar, utnämnde mannen och inte henne till domare i EG-domstolen. Till stöd för sin talan åberopade hon bl.a. bestämmelserna i 16 och 25 §§ jämställdhetslagen (1991:433) och den tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser som enligt hennes mening borde göras till följd av EES-avtalet och EG-rätten. Hon gjorde gällande att hon hade bättre sakliga förutsättningar för arbetet än mannen. Staten bestred kvinnans talan. – Tingsrätten beslöt att genom särskild dom – mellandom – pröva om skadeståndssanktionerade bestämmelser om rätt till lika behandling av män och kvinnor vid tillträde till anställning, vilka gällt enligt svensk rätt eller EG-rätt under tiden december 1994 och januari 1995, hade varit tillämpliga för staten i samband med tillsättningen av en svensk domare i EG-domstolen. I mellandom besvarade tingsrätten den ställda frågan (mellandomstemat) nekande. Domen överklagades av kvinnan med yrkande om att mellandomstemat skall besvaras jakande. Staten bestred ändring. – I arbetsdomstolen uppkommer bl.a. följande frågor: – 1) Vilken betydelse har i detta fall EG-rätten för ställningstagande till mellandomstemat? – 2) Föreligger förutsättningar för arbetsdomstolen att avgöra målet utan att först begära ett förhandsavgörande av EG-domstolen enligt artikel 177 i Romfördraget? – 3) Var det förenligt med rättegångsbalken att meddela mellandom på sätt som skedde?

» Läs hela rättsfallet AD 1997 nr 69

Lagrum : 16 § och 25 § jämställdhetslagen (1991:433) | 17 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740) | Artikel 177 i Romfördraget

Parter i Arbetsdomstolen ( Statliga sektorn ) : B.S-W. & Staten genom Justitiekanslern

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Michaël Koch, Dag Ekman, Margit Strandberg, Ulf E. Nilsson, Anders Hagman, Gunnar Ericson och Solveig Paulsson. Enhälligt.
Sekreterare : Erik Mosesson

Dela :