Hem: Teman: Arbetsrätt: Arbetsdomstolens domar: Sökord:

Arbetsdomstolens domarAvgångsvederlag

( 5 refererade avgöranden av Arbetsdomstolen, listas nedan )

Andel avgöranden med skiljaktig mening : 0,0% ( 0 / 5 st. )

Genomsnitt för alla refererade avgöranden : 17,7%

Andel överklagade mål : 40,0% ( 2 / 5 st. )

Genomsnitt för alla refererade avgöranden : 23,1%

Andel avgöranden med ogiltigförklaring av uppsägning/avskedande : 0,0% ( 0 / 5 st. )

Utdömda rättegångskostnader per refererat avgörande : 119 052 kr | Median : 105 000 kr

Högsta belopp utdömt för rättegångskostnader : 167 513 kr ( i AD 1994 nr 57 )

Avser bara direktstämda mål. Alla belopp är i dagens penningvärde.

Arbetsdomstolens refererade avgöranden om avgångsvederlag sedan 1993 ( 5 st. )

Sök/Filtrera avgörandena på denna sida :

2009 ( 1 st. )

Prejudikat : AD 2009 nr 84 meddelad Enhällig
DirektstämtDom ]

| | |  ]

Sammanfattning :

En arbetsgivare träffade ett skriftligt avtal med en arbetstagare om att dennes anställning i bolaget skulle avslutas. Av avtalet följde bl.a. att ersättning skulle utges månadsvis fram till och med ett visst datum. Sedan arbetstagaren avlidit innan ersättning enligt avtalet till fullo erlagts har uppkommit tvist huruvida arbetsgivarens förpliktelse att utge lön upphörde i och med dödsfallet.

» Läs hela rättsfallet AD 2009 nr 84

Parter ( Privata sektorn ) : ITAB Shop Concept Nässjö Aktiebolag & Trä- och Möbelindustriförbundet & Unionen

Ombud : Lars Åström & Martin Agell

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Michaël Koch, Rolf Hugert och Ing-Marie Nilsson. Enhälligt.
Sekreterare : Marie-Louise Collin

Dela :

2002 ( 1 st. )

Prejudikat : AD 2002 nr 49 meddelad Enhällig
DirektstämtDom ]

| |  ]

Sammanfattning :

En arbetstagare sade år 1998 upp sig från sin anställning sedan överenskommelse om avgångsvederlag träffats med arbetsgivaren. Han yrkade därefter ersättning för under anställningen inte uttagen kompensationsledighet som han enligt ett särskilt avtal tillerkänts år 1979. Fråga om preskription av kravet på ersättning. Även fråga om ersättningen fick anses inkluderad i avgångsvederlaget.

» Läs hela rättsfallet AD 2002 nr 49

Lagrum : 1 § och 5 § preskriptionslagen (1981:130)

Parter ( Privata sektorn ) : Aktiebolaget Kvällstidningen Expressen & Svenska Journalistförbundet & Tidningsutgivarna

Ombud : Henric Ask & Roine Johansson

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Inga Åkerlund, Per Virdesten, Inga Britt Lagerlöf, Mats Holmgren, Anders Hagman, Birgitta Kihlberg och Leif Åkerblom. Enhälligt.
Sekreterare : Katarina Mannerbrink

Dela :

1997 ( 1 st. )

Prejudikat : AD 1997 nr 22 meddelad Enhällig
Överklagat ( ändrat ) – Dom ]

| | | |  ]

Sammanfattning :

En arbetstagare har frånträtt sin anställning och i samband därmed träffat en överenskommelse med arbetsgivaren om erhållande av ett avgångsvederlag. Arbetstagaren hade före överenskommelsens träffande sökt anställning hos annan arbetsgivare och hade anledning att räkna med att han inom kort skulle erbjudas den sökta anställningen. Arbetstagaren informerade inte arbetsgivaren om den sökta anställningen. Arbetsdomstolen har funnit att överenskommelsens villkor om avgångsvederlag inte kan anses oskäligt och att villkoret därför inte kan jämkas med stöd av 36 § avtalslagen.

» Läs hela rättsfallet AD 1997 nr 22

Lagrum : 36 § avtalslagen (1915:218)

Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : A.N. & Nordbanken

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Hans Stark, Brita Swan, Ingemar Källberg, Ulf E. Nilsson, Ola Bengtson, Göte Larsson och Lennart Andersson. Enhälligt.
Sekreterare : Inge-Marie Nilsson

Dela :

1994 ( 2 st. )

Prejudikat : AD 1994 nr 109 meddelad Enhällig
Överklagat ( ändrat ) – Dom ]

| | | |  ]

Sammanfattning :

Tvist om rätt för f.d. verkställande direktören A hos aktiebolaget B, vilken av B entledigats från befattningen som verkställande direktör, att av B erhålla avgångsvederlag enligt det anställningsavtal som gällt för befattningen som verkställande direktör. I målet är ostridigt att A inte har rätt till sådant avgångsvederlag för det fall att han, såsom B påstår, efter entledigandet ingått avtal med B:s moderbolag C om anställning som ”Senior Vice President” hos C. Fråga huruvida sådant anställningsavtal kommit till stånd genom vad som efter entledigandet förekommit i förhållandet mellan A och C.

» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 109

Parter i Arbetsdomstolen ( Privata sektorn ) : A.L. & Nyman & Schultz Affärsresor Aktiebolag

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Ove Sköllerholm, Michaël Koch, Palle Landin, Torkel Unge, Lennart Aspegren, Göte Larsson och Lena Moberg-Lindwall (enhetschef i Statstjänstemannaförbundet; tillfällig ersättare). Enhälligt.
Sekreterare : Anne-Christine Maderud

Dela :

Prejudikat : AD 1994 nr 57 meddelad Enhällig
DirektstämtDom ]

| | |  ]

Sammanfattning :

I en skriftlig överenskommelse om att en arbetstagares anställning hos arbetsgivaren skulle upphöra den 27 december 1990 intogs en bestämmelse om avgångsvederlag av följande lydelse:

”Efter överenskommelse betalar företaget tidigast 90‑12‑27 ett avgångsvederlag på kronor 600.000 till (arbetstagarens namn).” – Arbetsgivaren beslöt den 27 december 1990 – utan föregående överenskommelse eller kontakt med arbetstagaren – att betala ut det överenskomna avgångsvederlaget till honom. Efter avdrag för skatt satte arbetsgivaren den 28 december 1990 in återstoden av avgångsvederlaget på arbetstagarens bankkonto. Arbetstagaren blev sedermera beskattad för avgångsvederlaget såsom en till år 1990 hänförlig inkomst av tjänst hos bolaget. – Fråga huruvida arbetsgivarens förfarande inneburit att arbetsgivaren brutit mot överenskommelsen och därmed ådragit sig skyldighet att till arbetstagaren utge ekonomiskt skadestånd. Arbetstagarsidan har gjort gällande, att ett avtalsenligt handlande från arbetsgivarens sida skulle ha medfört att avgångsvederlaget i stället beskattats såsom en till år 1991 hänförlig inkomst, och att arbetstagaren förfarande åsamkat arbetstagaren en ekonomisk förlust motsvarande skillnaden i skatt. – Arbetsdomstolen finner att arbetsgivaren får anses ha handlat i strid med överenskommelsen, men att avgångsvederlaget fr.o.m. den 27 december 1990 varit för arbetstagaren tillgängligt för lyftning och därför rätteligen skulle ha tagits upp till beskattning hos honom såsom en under år 1990 åtnjuten intäkt även om han hos arbetsgivaren begärt att vederlaget skulle utbetalas först efter utgången av år 1990. Eftersom arbetsgivarens i och för sig avtalsstridiga utbetalning av avgångsvederlaget den 28 december 1990 sålunda inte haft betydelse för beskattningen av vederlaget hos arbetstagaren, har arbetsgivarens handlande inte åsamkat arbetstagaren den påstådda ekonomiska skadan. Arbetstagarsidans talan om ekonomiskt skadestånd har därför lämnats utan bifall.

» Läs hela rättsfallet AD 1994 nr 57

Lagrum : 41 § kommunalskattelagen (1928:370)

Parter ( Privata sektorn ) : Elektriska Arbetsgivareföreningen & Philips Norden Aktiebolag & Svenska Industritjänstemannaförbundet

Ledamöter i Arbetsdomstolen : Ove Sköllerholm, Michaël Koch, Palle Landin, Torkel Unge, Hans Horn af Rantzien (förre sektionschefen i Svenska Kommunförbundet; tillfällig ersättare), Göte Larsson och Lennart Andersson. Enhälligt.
[ Enkönad manlig sammansättning ]
Sekreterare : Erik Mosesson

Dela :