Hem: Betänkanden med Sören Öman:

Årsarkiv:

Betänkanden med Sören Öman 1990

( 1 betänkande med Sören Öman, visas nedan » Gå direkt till betänkandet )

Arbetsrättslig litteratur 1990 ( 24 st. )

Uday Dokras, The Act on Codetermination at Work – an Efficacy Study, 1990

Förlag : Almqvist & Wiksell, Stockholm.

Anmäld av :
Sten Edlund i JT 1990–91 s. 342–345.

Birgitta Nyström, Medling i arbetstvister – en rättslig studie av det svenska systemet i jämförande nordiskt perspektiv, 1990

Förlag : Norstedt, Stockholm.

Anmäld av :
Håkan Göransson i JT 1990/91 s. 714–723.

Sten Andersson, Mellan Åkarp och Saltsjöbaden – En studie av arbetsfredsfrågan i minoritetsparlamentarismens Sverige 1923–1928 [ Stockholm Studies in History Vol. 41 ], 1990

Förlag : Almqvist & Wiksell, Stockholm.

Michael Bogdan, Lagändring av liten betydelse i Lag & Avtal 1990 nr 8 s. 27–29

Niklas Bruun, Boel Flodgren, Marit Halvorsen, Håkan Hydén och Ruth Nielsen, Den nordiska modellen – Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden – nu och i framtiden, 1990

Förlag : Liber, Malmö.

H. G. Carlsen, Om ”fri bil” i fratrædelsessituationer i UfR B 1990 s. 353–355

Stellan Gärde, AD har inte hängt prislapp runt förtroendevaldas hals i Lag & Avtal 1990 nr 2 s. 32

Anteckningar :
Replik till Lars Lunning.

Mats Glavå och Dennis Töllborg, Arbetsrätt – Kollektiva spelregler. Medbestämmande. Begränsningar i antagnings- och uppsägningsrätten, 1990

Förlag : Studentlitteratur, Lund.

Håkan Göransson, Hidden Clauses in Collective Agreements – The Case Law of the Swedish Labour Court i Scandinavian Studies in Law Volume 34 [ Scandinavian Studies in Law Vol. 34 ], 1990, s. 93–113

Förlag : Stockholm Institute for Scandinavian Law, Stockholm.

Hans Gullberg och Rune Thomsson, Arbetsmiljösekretess – Tillgång till information – Regler om tystnadsplikt, 1990

Förlag : Publica, Stockholm.

Henning Jakhelln, Avskjed av lærere m.fl. etter grunnskolelovens regler i – den urett som ikke rammer deg selv – Festskrift til Anders Bratholm 70 år, 1990, s. 353–366

Förlag : Universitetsforlaget, Oslo.

Kent Källström, Anmälan av Håkan Lavén; Arbetstagare i styrelser i SvJT 1990 s. 311–314

Anmälan av :
Håkan Lavén; Arbetstagare i styrelser.

Kent Källström och Tore Sigeman, Komparativ nordisk arbetsrätt i huvuddrag – Sammanfattning av en komparativ studie av arbetsrätten i Norden: Viktigare olikheter jämte synpunkter på harmoniseringsbehov [ Nord Vol. 93 ], 1990

Förlag : Nordiska Ministerrådet, København.

Anteckningar :
Nordiska ministerrådet, Nord 1990:93.

Ruth Nielsen, Den svenska jämställdhetslagstiftningen i europeiskt perspektiv – Rapport utarbetad för JämO, 1990

Förlag : Allmänna förlaget, Stockholm.

Ruth Nielsen, EF’s betydning for værnet af grundlæggende rettigheder i arbejdslivet i TfR 1990 s. 550–591

Edvard Nilsson, Ideell skada – ersättningsrätt och ersättningsnivå i Forhandlingerne på det 32. nordiske juristmøde i Reykjavík den 22.-24. august 1990. Del 1., 1990, s. 105–150

Erland Olauson, Sigemans slutsatser saknar stöd i domen i Lag & Avtal 1990 nr 7 s. 24–25

Anteckningar :
Replik till Tore Sigeman i Lag & Avtal 1990 nr 7 s. 22–23.

Lars Pehrson, Anders Victorin och Nils Mattson, Internationella företagsförvärv och -etableringar – konkurrens-, arbets- och skatterätt i nordiska och europeiska förhållanden i Forhandlingerne på det 32. nordiske juristmøde i Reykjavík den 22.-24. august 1990. Del 1., 1990, s. 173–229

Sven-Hugo Ryman, Högsta domsmakten ur ett arbetsrättsligt perspektiv i Högsta domsmakten under 200 år (red. Rolf Nygren), 1990, s. 249–266

Förlag : Nerenius & Santérus, Stockholm.

Anteckningar :
Föreläsningar vid ett internationellt symposium 16–18 maj 1989 med anledning av Högsta domstolens 200-årsjubileum.

Tore Sigeman, Hur hindra utländsk låglönekonkurrens? i Lag & Avtal 1990 nr 8 s. 26–27

Anteckningar :
Replik till Erland Olauson i Lag & Avtal 1990 nr 7 s. 24–25.

Tore Sigeman, EG-dom övertolkas – Inte fritt fram genomdriva svenska kollektivavtal i Lag & Avtal 1990 nr 7 s. 22–23

Anteckningar :
Jämför Lag & Avtal 1990 nr 7 s. 24–25 och Lag & Avtal 1990 nr 8 s. 26–27.

Tore Sigeman, Ole Hasselbalch, Antti Suviranta, Stein Evju och Arnmundur Backman, Arbetsrätten i Norden [ Nord Vol. 42 ], 1990

Förlag : Nordiska Ministerrådet, København.

Anteckningar :
Nordiska ministerrådet, Nord 1990:42.

Anders Victorin, Internationale virksomhedsoverdragelser og etableringer i Forhandlingerne på det 32. nordiske juristmøde i Reykjavík den 22.-24. august 1990. Del 1., 1990, s. 193–216

Anders Victorin, Förtäckta och okonventionella stridsåtgärder i arbetsrätten i SvJT 1990 s. 321–338

Ovanstående är bara referenser. På hemsidan finns bara Sören Ömans egna skrifter i fulltext. » Länk till Sören Ömans skrifter

1990 ( 1 st. )

Förslag till ett reformerat bidragssystem – Statsbidrag till central och lokal ungdoms­verksamhet ( 1990 )

Övrigt ]

Omslaget till betänkandet Förslag till ett reformerat bidragssystem – Statsbidrag till central och lokal ungdomsverksamhet

Antal sidor : 89 sid.

Departement : Civildepartementet

Utredning : Statens bidragsgivning till ungdomsorganisationer
» Utredningens sida

Ordförande / Utredare : Carin Götblad Sören Öman

Sören Ömans roll i utredningen : Utredare

 Läs : » Förslag till ett reformerat bidragssystem – Statsbidrag till central och lokal ungdoms­verksamhet

Statens ungdomsråd har av regeringen fått i uppdrag att utreda och lämna förslag till en reformering av statsbidraget till central och lokal ungdomsverksamhet. Det reformerade bidragssystemet skall bl a stimulera ungdomsorganisationerna att öka sin lokala aktivitet och få flera deltagare i verksamheten. Det reformerade bidragssystemet bör vidare vara så utformat att det ger en ökad möjlighet för nya organisationer och organisationer med generationsövergripande verksamhet att få del av stödet.

I utredningen lämnas förslag till ett reformerat bidragssystem. I ett sådant system bör det finnas två typer av bidrag; generellt bidrag och särskilt bidrag. Det generella bidraget är avsett att utgå enligt fastställda fördelningsgrunder som ett mera reguljärt stöd till stora rikstäckande ungdomsorganisationer (erkända statsbidragsberättigade ungdomsorganisationer), medan det särskilda bidraget bör kunna fördelas mera fritt till bl a nya organisationer och organisationer med generationsövergripande verksamhet. Läs mer

Dela :