Magnusson Sjöberg, Cecilia
och Seipel, Peter, Juridisk informationssökning i digitala miljöer : uppsatsarbete och andra skrivuppgifter, Finna rätt, 2020,, s. 229–278, Stockholm : Norstedts Juridik AB
Magnusson Sjöberg, Cecilia
och Seipel, Peter, Juridisk informationssökning i digitala miljöer, Finna rätt, 2017, Stockholm : Wolters Kluwer
Bylund, Markus, Johnson, Mikael, Lehmuskallio, Asko, Seipel, Peter
och Tamminen, Sakari, PRIMA — Privacy research through the perspective of a multidisciplinary mash up, Vem reglerar informationssamhället? Nordisk årsbok i rättsinformatik 2006–2008 (Who regulates the information society? The Nordic Yearbook of Law and Informatics 2006–2008), 2010, Stockholm : Jure
Bylund, Markus
och Seipel, Peter, Är FRA-lagen ens möjlig?, 2008, 7, Svenska Dagbladet (SvD)
Klamberg, Mark, Nilsson, Mikael, Petersson, Anna, Seipel, Peter, Flyghed, Janne, Magnusson Sjöberg, Cecilia, Karlgren, Jussi, Bylund, Markus, Palmås, Karl, Kullenberg, Christopher, Ström, Pär, Thorburn, Daniel
och Westerholm, Johan, FRA-lagen medför massiv kartläggning av oskyldiga, 2008, 12, Dagens Nyheter
Seipel, Peter, Höök, Kristina, Sjödin, Gunnar, Bylund, Markus, Olsson, Olle, Andersson, Helena
och Olsson, Anders R, Spionchips kontrollerar dig, 2004, 7, Svenska Dagbladet
Rabalder i människans provins : Fem forskare om dataåldern, 1987, Lind, Ingemar, Seipel, Peter, Beckman, Svante, Qvarsell, Birgitta
och Dahlbom, Bo, 1:1, Linköping University Electronic Press, Linköping
Seipel, Peter, Computing law : perspectives on a new legal discipline, 1977, LiberFörlag, Stockholm
Peter Seipel har medverkat i offentliga utredningar ( 6 st. )
Visa utredningarna ( Klicka här )
Offentliga utredningar med Peter Seipel ( från kommittéberättelsen ) :
Observera att sökningen inte är helt perfekt och att flera personer kan ha samma namn.
Visa information om utredningen från kommittéberättelsen ( Klicka här )
IT-kommissionen (SB 1995:01)
Departement : Kommunikationsdepartementet
Status : Avslutad 1998
Direktiv för se dir. 1995:1 och 1996:46.
Utredningen har avgett :
SOU 1995:68 IT-kommissionens arbetsprogram 1995–96.
SOU 1996:178 IT och miljön – en samling goda exempel
SOU 1997:12 IT-problem inför 2000-skiftet – delbetänkande
SOU 1997:23 Digital demokrati – delbetänkande
SOU 1997:31 Kristallkulan – tretton röster om framtiden – delbetänkande
SOU 1997:63 Sverige inför epokskiftet – delbetänkande
SOU 1997:67 Sweden in the Information Society
SOU 1997:73 Inför en svensk policy om SÄKER ELEKTORNISK KOMMUNIKATION – delbetänkande
SOU 1997:124 IT-kommissionens hearing om den nya medie- och programvaruindustrin Publikationer Kommunikation utan gränser – en rapport från IT-kommissionen juni 1995 Skriften är ett sammandrag av kommissionens arbetsprogram Communication Without Frontiers – report by Swedish IT-Commission, juni 1995 Engelsk översättning av sammandraget Europeiska Unionen – IT, telekommunikation och nya medier En kartläggning och analys gjord av Statskontoret på uppdrag av IT-kommissionen Datorvanor 1995 Undersökning av svenska folkets datorvanor utförd av Statistiska Centralbyrån, SCB på uppdrag av IT-kommissionen IT världen runt – Nationella IT – initiativ, Utlandsrapport Undersökning av Sveriges Tekniska Attachér på uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet IT världen runt – Regionala initiativ Undersökning av Sveriges Tekniska Attachér på uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil, Stockholm 1995. IT världen runt – Statligt stöd till mjuk- varuindustrin Undersökning av Sveriges Tekniska Attachér på uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil, Stockholm 1995. Data om informationstekniken i Sverige 1996 Redovisning av befintlig statistik om handel med och produktion av IT samt användning av IT, gjord av Statistiska centralbyrån på uppdrag av IT-kommissionen Rapport 1/96, Så kan Sverige utveckla en stark programvaruindustri Dokumentation från hearing 13 december 1995 Rapport 2/96, IT-mått – Hur kan IT-användning beskrivas Studie gjord av CEPRO AB på uppdrag av IT- kommissionen Rapport 3/96, IT och Handikapp Dokumentation från workshop 23 november 1995 Rapport 4/96, Kvinnor och IT Dokumentation från dialogkonferens anordnad av IT-kommissionen och Socialdepartementet 5–6 december 1995 Rapport 5/96, Rättsinformation och IT – Svårigheternas advokater eller möjligheternas ambassadörer Raport 6/96, ERROR, När IT inte fungerar – en rapport om IT och dess användbarhet Rapport 7/96, IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för information och kommunikation Rapport 95/96, Rättsinformation och IT Dokumentation från hearing om rättsinformation och IT anordnad av IT-kommissionen och Stiftelsen för rättsinformation, 26 april 1996 Dokumentation från hearing, 5–6 juni 1996 Rapport 8/96, Affärsnyttan med Internet Sammanfattning av ett seminarium som anordnades av IT-kommissionen, Swebizz och Sveriges Tekniska Attachéer den 4 juni 1996. Publiceras endast i elektronisk form på IT-komm. hemsida: http://www.itkommissionen.se. Kommissionen skall avge en delredovisning senast den 31 mars 1997 och slutrapportering den 31 maj 1998. Uppdraget är därmed slutfört.
Medverkande :
Ordförande : Jan Nygren, f.d. statsråd, fr.o.m. 1995‑02‑15 t.o.m. 1996‑04‑08
Ordförande : Ines Uusmann, statsråd, fr.o.m. 1996‑04‑09 t.o.m. 1998‑06‑30
Vice ordförande : Stig Hagström, universitetskansler, fr.o.m. 1995‑02‑15 t.o.m. 1998‑05‑31
Ledamot : Lars Engqvist, verkst. direktör, fr.o.m. 1995‑02‑15 t.o.m. 1998‑05‑31
Ledamot : Boel Flodgren, rektor, fr.o.m. 1995‑02‑15 t.o.m. 1996‑06‑21
Ledamot : Margareta Foyer, länsdirektör, fr.o.m. 1995‑02‑15 t.o.m. 1996‑06‑21
Ledamot : Ulla Frang, direktör, fr.o.m. 1995‑02‑15 t.o.m. 1996‑06‑21
Ledamot : Birgitta Frejhagen, verkst.direktör, fr.o.m. 1996‑06‑22 t.o.m. 1998‑05‑31
Ledamot : Stig Hagström, universitetskansler, fr.o.m. 1995‑02‑15
Ledamot : Gunnar Hedborg, näringslivschef, fr.o.m. 1995‑02‑15 t.o.m. 1997‑08‑31
Ledamot : Mona Hillman, förbundssekreterare, fr.o.m. 1995‑02‑15 t.o.m. 1996‑06‑21
Ledamot : Eva Jacobsson, direktör, fr.o.m. 1995‑02‑15 t.o.m. 1998‑05‑31
Ledamot : Jan-Åke Kark, verkst. direktör, fr.o.m. 1995‑02‑15 t.o.m. 1996‑06‑21
Ledamot : Mirka Mikes, forskningschef, fr.o.m. 1995‑02‑15 t.o.m. 1998‑05‑31
Ledamot : Ann-Marie Nilsson, verkst. direktör, fr.o.m. 1995‑09‑15 t.o.m. 1998‑05‑31
Ledamot : Ingela Ronnheden, undersköterska, fr.o.m. 1995‑02‑15 t.o.m. 1996‑06‑21
Ledamot : Peter Seipel, professor, fr.o.m. 1995‑02‑15 t.o.m. 1998‑05‑31
Ledamot : Christer Sturmark, företagsledare, fr.o.m. 1996‑06‑22 t.o.m. 1998‑05‑31
Ledamot : Olof Ulander, nätchef, fr.o.m. 1995‑02‑15 t.o.m. 1996‑06‑21
Ledamot : Anne-Margrete Wachtmeister, konsult, fr.o.m. 1995‑02‑15 t.o.m. 1996‑06‑21
Ledamot : Linda Widmark, studerande, fr.o.m. 1996‑06‑22 t.o.m. 1998‑05‑31
Sören Öman har synnerligen omfattande och bred erfarenhet av offentliga utredningar. Sedan början av 1990-talet har han i princip kontinuerligt anlitats för sådana utredningar av regeringar och ministrar med varierande politisk färg. Han har medverkat i flera parlamentariska kommittéer, där politiker är ledamöter, och dessutom många gånger själv utsetts till särskild utredare. Sören Öman har hittills gjort eller medverkat i 28 offentliga utredningar som avgivit 34 betänkanden om totalt 12 292 sidor och därvid samarbetat med 357 andra medverkande. Han har även lång erfarenhet av lagstiftningsarbete inom Regeringskansliet.
Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas
Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av personuppgiftslagen. Syftet har varit att undersöka om det trots gällande EG-direktiv om personuppgifter går att införa regler mot missbruk av personuppgifter i stället för regler om hanteringen av sådana uppgifter.
Utredningen anser att det är möjligt i fråga om behandling av personuppgifter i ostrukturerat material t.ex. i form av löpande text och ljud och bild. Det ställningstagandet har gjorts efter en noggrann analys av undantagsmöjligheterna i EG-direktivet i belysning av den utveckling som skett sedan personuppgiftslagen trädde i kraft 1998, bl.a. EG-domstolens motivering i domen i det svenska s.k. konfirmandlärarmålet. Läs mer →
De senaste årens snabba utveckling på såväl informationsteknikens som medicinens område har medfört dramatiskt ökade möjligheter för arbetsgivare att på olika sätt kontrollera arbetstagare. Riskerna för intrång i arbetstagarnas personliga integritet har därmed blivit avsevärt större. Detta har också föranlett de fackliga organisationerna att efterlysa ett förstärkt skydd för den personliga integriteten för arbetstagare och arbetssökande.
Vid genomgången av gällande rätt har konstaterats att det inte finns någon samlad reglering till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet. Inte heller finns det någon lagstiftning i detta avseende som har utformats med hänsyn till den tekniska och medicinska utvecklingen. Läs mer →
Vi har haft i uppdrag att göra en översyn av datalagen, som kom till redan år 1973. Syftet har varit att åstadkomma en modern och teknikoberoende lagstiftning om skydd för den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter.